OCR
NN tyska kejsarriket falla. År 1486 kom en resande Nicolaus Poppel till Moskva med ett handbref till storfursten från kejsar Fredrik III. Han lyckades emellertid icke då tillvinna sig de ryska bojarernas förtroende, utan blef tagen för spion åt konung Kazimir af Polen. Två år senare återkom han emellertid som verklig kejserlig ambassadör för att anhålla om Ivans dotter, prinsessan Helenas hand åt tyske kejsarens brorson, markgrefven af Brandenburg. Härpå svarade storfursten med en egen beskickning, som förestods af Georg Trachaniotes, en grek, som varit storfurstens gemål, den grekiska prinsessan Sofia Paleolog följaktig till Ryssland. Denne Trachaniotes lämnade Moskva i mars 1490, medförande introduktionsbref till borgmästare och råd i Reval, Narva och Libeck. I Frankfurt fick han audiens hos Maximilian och framförde sitt ärende, som var att erbjuda prinsessan Helenas hand åt Maximilian själf, men afböja hvarje annat giftermålsanbud från en tysk furste af lägre rang. Giftermålsplanerna strandade visserligen, men de påbörjade förhandlingarna ledde genom nya beskickningar till afslutandet af det första fördraget mellan Österrike och Ryssland, den 16 aug. 1490, riktadt mot Polen. Trachaniotes skickades ännu tvänne gånger som storfustens ambassadör till Tyskland. Resorna gingo för att undvika Polen öfver Reval till Liäbeck, i hvilken sistnämnda stad de ryska beskickningarna synas hafva haft sitt huvudkvarter för längre eller kortare tider. Såväl de instruktioner Trachaniotes erhöll som de rapporter han afsände till storfursten vid sina olika beskickningar finnas aftryckta i I[laMaTHUKU IUIDIOMATUYeECKUXB cHomeHuX JpeBHeli Poccia Cb JepxaBaMn HYHOCTPaHHHIMA. Ce uMnepieo pumckoro. T. I. (1488—1597). Af dessa instruktioner framgår, att han äfven hade i uppdrag att i rysk tjänst anställa skickliga konstnärer och handtverkare, särskildt män som voro förfarna