OCR
SR och Missale Upsalense (1484 och 1513) har det lyckats mig att i det närmaste rekonstruera hela manualets text. Det är också min afsikt att inom kort af trycket utgifva denna för vår kyrkas och vår liturgiks historia så viktiga bok. Det i Petersburg funna arket innehåller delar af sidorna 85 b, 86 a och 93 b samt hela sidan 94 a, den sista i manualet. En fullständig sida, tryckt med den större missaltypen, omfattar 21 rader. Med rödt äro företrädesvis rubrikerna samt anvisningarna för den officierande prästen tryckta, dessa senare vanligtvis med den mindre missaltypen. I signaturerna uppträder en tredje Ghotansk stilsort, nämligen hans vanligaste texttyp. Ett stort initialt T har funnits vid början af Canon misse, men har skurits bort i Kungl. bibliotekets exemplar. Lombardinitialer af två storlekar äro vanliga. Alla de i Stockholm, Upsala och Helsingfors befintliga bladen äro tryckta på pergament; en del blad i Stockholmsexemplaret, som förut tillhört Högs kyrka i Gefleborgs län, äro utomordentligt väl bibehållna. Trycket är synnerligen jämnt och vårdadt samt tryckfelen mycket sparsamma. Att döma af den typografiska utstyrsel, som kommit detta tryck till del, är man frestad att antaga, att Ghotan själf lagt handen vid detta verk och att det sålunda måste vara tryckt under hans vistelse i Stockholm åren 1486—1487. Vissa tekniska skäl, som jag här ej närmare kan gå in på, göra det troligt, att sidan med artiklarna på Petersburgkorrekturet är tryckt senare än arket med de fyra manualesidorna. Det i manualet använda typografiska materialet öfverensstämmer dessutom fullständigt med det i Strängnäsmissalet, hvarför jag utan tvekan anser mig kunna datera manualet: Stockholm 1487. Den rent litteraturhistoriska, närmast kulthistoriska betydelsen af detta fynd ligger i följande omständigheter. Af för