från Krakau begaf mig hemåt öfver Berlin, erhöll jag en annan
ännu viktigare upplysning om biblioteket i Lad af en ung cis¬
tercienserpater från klostret Mogila i Krakaus närhet, som med¬
delade mig, att en stor del af det gamla klosterbiblioteket och
arkivet i Lad räddats till ett af de största polska provinsarki¬
ven, beläget i guvernementet Warschau, nämligen Wloclawek.
Det finnes kanske alltså ännu hopp om att en gång återfinna
den Braskska kopiebok, som Albertrandi år 1790 såg i Lad och
möjligen äfven andra Brask tillhöriga papper. En ny biblio¬
grafisk expedition till Ryssland skulle kanske i detta afseende
kunna uppnå större resultat än mitt korta besök.
Nu emellertid några ord om det s. k. äldre svenska riksregistra¬
turet, som man — kanske på rätt lösa grunder — förmodat, att Brask
fört ur riket vid sin flykt till Danzig. Att det existerat, därom
lider intet tvifvel. Brask talar ofta i sina bref till medlemmar
af rådet och till konung Gustaf om "gamble Rikisens register
hvilken wi owersåge tha wi först komme i raadet", han nämner
t. o. m. sidorna i detsamma och säger sig hafva gjort ett re¬
gister på detsamma: "vi haffdom gjort oss en liten taffla på
samma register för någre åår tha vi thet öfverlopom". Enligt
de spridda uppgifter han här och där lämnar i sina bref om re¬
gistret framgår, att det varit en bok på 351 blad och att ur¬
kunderna börjat under Magnus Erikssons regering och gått fram
till år 1493. Brask skrifver ofta till konung Gustaf och upp¬
manar honom, att när han kommer till Strängnäs söka återfå
"thet gamla riksens register", hvarför det är troligt, att det en
tid förvarats hos biskopen i Strängnäs. Huru det än må för¬
hålla sig med traditionen om denna för vår svenska historia
så viktiga urkundsamlings bortförande af biskop Brask, så torde
det vara af icke så ringa betydelse, om Brasks efterlämnade
papper, där kanske hans lilla "taffla" på registrum regni gömmer
sig, en gång anträffades.