OCR
0 da sen, där han enligt anteckning i klostrets liber mortuorum också dog d. 30 juli 1538. I detta kloster finnes ett epitaphium öfver Brask, samt fanns äfven ett porträtt, som skulle föreställa honom. Detta blef inköpt år 1879 af konung Oscar II och införlifvadt med samlingarna på Gripsholm; det är emellertid af flera anledningar rätt ovisst, om detta porträtt från 1700-talet verkligen föreställer Hans Brask. Och Messenius uppgift är ej heller så korrekt, som jag nu skall visa. I Krakau fann jag nämligen ett bref från Brask, dateradt Tyniec den 22 juli 1537; addressaten är ej utsatt, men torde vara Johannes Dantiscus. I detta bref nämner Brask, att han under maj månad uppehållit sig i Krakau och att han där fått del af påfven Paul III:s bulla om uppskjutandet af mötet i Mantua på obestämd tid. Nu fruktar han på grund af resans besvärligheter att återvända till Danzig, och på grund af den från turkarna hotande faran vill han icke häller begifva sig in i Italien. Han ämnar alltså kvarstanna här, — Tyniec är ett stort benedikitinkloster, som ligger på en vacker höjd i närheten af Krakau, ehuru nu endast en magnifik ruin — tills säkrare underrättelser om kyrkomötet kunna erhållas. Messenius” uppgift, att Brask på väg till kyrkomötet i Mantua insjuknat i Lad är således oriktig, han hade hunnit ända ned till Krakau, när underrättelse om mötets prolongation inträffade. Huru länge han vistats i Tyniec veta vi däremot icke, men härifrån har han så åter begifvit sig norrut och funnit en fristad hos cistercienserna i Lad, af hvilka han till och med kallas "frater noster". Här dör han följande år och här i detta kloster har säkerligen större delen af hans litterära kvarlåtenskap funnits. Den polske historikern biskop Albertrandi, som äfven gjort en forskningsfärd i Sverige på 1790-talet, hvars resultat finnas nedlagda i hans otryckta samlingar "Iter sveticum", handskrift i Czartoriski i Krakau, 3