Sida 18 [18]
OCR
dö diz, Wachok, franciskanernas i Opatöw och Piotrköw, premonstratensernas i Hebdöw och Witöw, dominikanernas i Sandomir, kartusiensernas i Gidle m. fl. Härmed bör en fråga vara afgjord, som länge sysselsatt svenska forskare. Det har nämligen hos oss gjort sig gällande en tradition, att i ryska krigsministeriets källare lårar med böcker från de polska krigsbytena skulle förvaras. Man har förmodat, att här också skulle kunna dölja sig svenska saker, som införlifvats med de polska samlingarna dels genom de svenska prelater, som flyktade för reformationen — däribland Brask — och togo sin tillflykt till Polen, dels genom de jesuiter, som vid det bekanta Stockholmskollegiets upplösning på Johan III:s tid behagade medföra en del af kollegiets bibliotek. Huru därmed än förhåller sig, så synes dock genom inkunablernas nyss anförda proveniens vara fastställdt, att de polska krigsbytena ordnats och uppställts i det Kejserliga biblioteket. + R + Jag nämnde nyss i samband med de polska krigsbytena Brasks namn. Innan jag går vidare, må det tillåtas mig att här inskjuta en liten exkurs rörande den myndige Linköpingsbispens sista lefnadsår och de undersökningar jag gjort angående möjligheten att återfinna hans litterära kvarlåtenskap. Det är allom bekant, hurusom Hans Brask, när han för tillfället såg katolicismens sak förlorad i sitt fädernesland, i all tysthet förberedde sin flykt ur landet. Vid ett gästabud, som han gaf på sitt biskopssäte Munkeboda invid Linköping och till hvilket han inbjudit konung Gösta, fick han, efter att väldeliga hafva trakterat konungen med mat och dryck, af denne tillstånd att göra en visitationsresa till Gotland, som då hörde under Linköpings stift. Väl ditkommen, skyndade han att förse sig med
