säkerligen ännu kunna erbjuda forskningen en eller annan öfver¬
raskning. Som bekant var det just bland dessa fragment, som
vår Altmeister Klemming på sin tid gjorde de epokgörande upp¬
täckterna af flera af våra äldsta tryckta böcker, viktiga icke blott
ur typografisk, utan äfven särskildt ur liturgisk synpunkt, såsom
det äldre Upsalamissalet, det Svenska Gradualet m. fl. Den un¬
dersökning jag skyndade mig att anställa rörande Helsingfors¬
bladens proveniens visade också, att de ursprungligen tillhört
vårt svenska Kammararkiv och att de således utgjorde rester af
svenska medeltida boksamlingar, af hvilka säkerligen bland an¬
dra Vadstena kloster fått släppa till icke så få nummer.
De i Helsingfors universitetsbibliotek förvarade pergamentbla¬
dens historia är i korthet följande.! På grund af artikel 12 i
fredsfördraget i Fredrikshamn år 1809, då Finland förlorades till
Ryssland, fick Sverige förbinda Sig att inom sex månader, senast
ett år till Finland öfverlämna alla egohandlingar, arkiv och an¬
dra så allmänna som enskildta dokument, planer och kartor öfver
fästningar, städer och orter, som till följd af närvarande traktat till¬
fallit Hans Majestät Kejsaren af Ryssland'<. En finsk kommission
tillsattes under ordförandeskap af lagmannen i Åbo C. J. Sacklén,
hvilken kommission åren 1810 till 1812 var sysselsatt med attiStock¬
holm återfordra och emottaga finska handlingar, hvilka utlämnades
från skilda ämbetsverk, ehuru med en viss långsamhet. Riksarkivet
utlämnade lyckligtvis endast "trenne kartor med åtföljande hand¬
lingar i ett par storskiftesmål", men från Kammararkivet erhölls
"äldre och senare årens jorde-, lands- och verifikationsböcker,
etc." från år 1531 till och med år 1809. Som sagdt, utlämnan¬
det gick trögt och för att få denna artikel i fredstraktaten något
så när uppfylld, behöfdes det ett energiskt ingripande hos de