Sida 9 [9]
OCR
Min första station på färden österut blef Helsingfors, om jag undantager några timmars uppehåll i Åbo. Därvarande stadsbibliotek, grundlagdt år 1892, innehöll föga af intresse. Åbo stad nedbrann ju till största delen år 1827, hvarvid äfven universitetet och det på äldre svenska saker så rika biblioteket blefvo lågornas rof. Bland annat gick då ett exemplar af den första i Sverige tryckta bok, Dialogus creaturarum 1483, förloradt. Åbo hörde äfven till de bibliotek, som fingo del af de svenska krigsbytena under 1600-talet; det har, att döma af Porthans katalog, bland annat ägt ett betydande antal Rosenbergska böcker från Prag: I Helsingfors anställde jag forskningar företrädesvis i Universitetsbiblioteket och Statsarkivet. Redan år 1901 hade jag vid ett besök i Helsingfors universitetsbibliotek lagt märke till en mängd såväl tryckta som skrifna blad på pergament, hvilka förvarades uppe på ett af gallerierna i stora bundtar. De sades mig då utgöra rester, räddade från det brunna Åbobiblioteket. Under årens lopp hafva mina tankar ofta gått till dessa pergamenthögar, som ju på grund af denna uppgift borde kunna innehålla många sällsynta svecana. Det var därför icke utan djärfva förväntningar och med stor spänning, som jag denna gång gick att taga dem i närmare skärskådande. Jag fann emellertid genast, att här ej kunde vara tal om några från en eldsvåda räddade fragment, om väl några syntes hafva varit utsatta för en omild behandling och kanske äfven för eldfara. Samtliga blad, såväl skrifna som tryckta, buro tydliga spår af att hafva varit använda som omslag om arkivalier, med ett ord: de voro af alldeles samma utseende som de talrika fragment, hvilka under Klemmings tid och på hans föranstaltande öfverlämnades till Kungl. Biblioteket från Kammarkollegiets arkiv. Ännu återstå i detta arkiv tusentals arkivaliebundtar med dylika omslag, som MOPEDER SSA RES PA RAY EN PARAR ERAAL VENEREA RR RER
