OCR
200 sig renarna starkt. Hanrenarna voro till början af september i Böringen och fördes sedan tillhopa med vajorna. Mjölkning företogs i gärdet i Tömmerelvdalen under 1'!/2 veckas tid 1 slutet af augusti. I början af sommaren gingo renvakterna omkring och sågo efter renarna på de platser, där man fruktade att det kunde bli takst. Ända till Faksfjorden utsträckte vakterna sina turer. I den trakt, där S:s renar hufvudsakligen höllo till, förekommo inga takster 1914. Familjerna flyttade med häst från Messeltmo till Rabbaasen sista dagarna af maj. I slutet af juli flyttades kåtan upp i dalen nära rengärdet. Hjorden drefs tillsamman nära Matvandet, därifrån man bröt upp kring 15 sept. Den drefs ofvanför Skoelvdal-gårdarna, öfver Bardoelven vid Brandmo (där hvilade man som vanligt på inmarken), sedan genom Brandskognes-sätern till Iselymo-sätern, sedan nedför Iselvdalen, öfver Kirkesdalen (S. kunde ej gifva sådana upplysningar om öfvergången här, att det varit möjligt att i detalj följa flyttningen på kartan), genom Elvevold-sätern, S om Storfjeldet och Ruten, öfver Divielven vid Uleberg, genom Ulebergskaret, E om Dödesvandet, genom Devdisvuobme, W om Namna och E om Jerta upp till Bessevarre. Riksgränsen passerades mellan Havggavuobme och Cuolmavagge. Längre uppehåll gjordes bl. a. vid Brandskogn&es-sätern och Iselvmo-sätern (3 dygn). På dessa platser utskiljdes renar från Idivuoma-byn. På Langfjeldet spriddes renarna och måste åter samlas (svårt väder). I Garasvuobme måste man dröja en vecka, ty 11 distr. hade sina renar spridda i Jertarotta, och man vågade ej flytta vidare af fruktan för sammanblandning. Vägen öfver Bessevarre togs förr att undvika sammanblandning med de renar, som voro i Cuolmavagge.