Sida 204 [204]
OCR
CT + 0 107 Devdisvuobme, Ulebergskaret, Skjeggefjeldet, myrarna vid Kjervelvens mynning, myrarna nära Foshaug, mon vid Bardo-landsvägen och Madfjeldets N-sida. Vid Skjeggefjeldet tröttnade några fjolårskalfvar. Förekom ej. Förekom ej. ÅA. var ej med under början af kalfningstiden. (Han bodde då med familjen vid Messeltmo). Som kalfningsplats användes Raisavarddo. Hanrenarna gingo af sig själfva till Böringen och spridde sig därifrån ända till trakten af Faksfjorden. Med hanrenarna följde största delen af fjolårskalfvarna. Idivuoma-byn hade sina vajor på Madfjeldet, men hanrenarna voro sammanblandade med S:s bys hanrenar. Två vaktare voro med på kalfningsplatsen på Raisavarddo. 1914 var ett medelgodt kalfningsår. Familjerna bodde vid Messeltmo. Vajorna gingo efter kalfningstidens slut upp till Middagsskaret och till trakten kring Gumpen. Största delen af hanrenarna drog sig till Böringen vid myggtidens inträdande, men spridda renar funnos nog ända ned till Faksfjorden. Största delen af kalfvarna märktes på snöfläckar på Sletfjeldet. I juli månad blandades vajorna med Skoelvdal-byns vajor, som drefvos upp på Sletfjeldet. I slutet af juli begynte man skilja ut renar i gärdet vid Stenvandet. I början af augusti hade S. största delen af vajorna utskilda och höll dem sedan på Sletfjeldet. Hanrenarna voro fortfarande i Böringen. Sedan utskiljningen från Saarivuoma-byarna ägt rum, försökte man hvarje dag drifva vajorna ihop. Dock lyckades man ej alltid därmed, ty i följd af den varma och torra väderleken spridde
