Sida 39 [39]
OCR
34 På kalfningsplatsen i Sagvasbotten är det ingen svårighet att få bränsle, ty skog finns nära. Inga farliga bäckar eller andra natursvårigheter finnas. Renarna komma ej ned i havnegangen i kalfningstiden. I maj är det snö där; i juni vilja de nog ned, men då vaktar man så, att de ej komma ned. Det finns mat nog på fjället i maj. I Sagvasbotten finns något barmark i kalfningstiden, men på Salangsdalssidan är det fullt med snö; på västsidan är det något mer bart, men ej heller där är det mycket att tala om. På nordsidan är det mycket snö. I Kobbrygskaret är det däremot god skog, i hvilken vajorna gå 1 kalfningstiden. . | Sommarbeteslanden äro bra. På Seinavarre anser S. att det är plats för c:a 1000 renar. Bevakning 1 samlad hjord kan ej äga rum där, ty området är så litet. Då hösten kommer, vill renen bort från Seinavarre och man kan ej hålla den längre tid där än nu sker. Inga natursvårigheter på Seinavarre. Sagvasbotten är en bra mjölkningsplats, men någon annan känner S. ej på Seinavarre. Renarna gå äfven ibland ned i havnegangen, och då det blir fult väder kan man ej hålla dem därifrån. De många gårdarna rundt om göra det svårt för renskötseln. Till särskildt hinder äro Solli, Solbakken, Sörflaten och Forset. Särskildt svåra äro slåtterängar i skogen tillhörande alla de nämnda gårdarna. Särskilda höstbetesland finnas ej på Seinavarre, utan sommarbeteslanden användas äfven på hösten. Takstrisk finns äfven på hösten. Flyttningsvägarna äro bra. Rubben-vägen är god om hösten. S. kan ej ge förklaring på att man hellre vill gå Strömsli-vägen om våren. Att man börjat gå öfver Österdalselven vid Indset på hösten, beror därpå, att det är så dåligt bete på sydsidan, men godt på Basevarddo.
