Sida 39 [39]
34
På kalfningsplatsen i Sagvasbotten är det ingen svårighet att
få bränsle, ty skog finns nära.
Inga farliga bäckar eller andra natursvårigheter finnas.
Renarna komma ej ned i havnegangen i kalfningstiden. I maj
är det snö där; i juni vilja de nog ned, men då vaktar man så,
att de ej komma ned. Det finns mat nog på fjället i maj. I
Sagvasbotten finns något barmark i kalfningstiden, men på
Salangsdalssidan är det fullt med snö; på västsidan är det något
mer bart, men ej heller där är det mycket att tala om. På
nordsidan är det mycket snö.
I Kobbrygskaret är det däremot god skog, i hvilken vajorna
gå 1 kalfningstiden. . |
Sommarbeteslanden äro bra. På Seinavarre anser S. att det är
plats för c:a 1000 renar. Bevakning 1 samlad hjord kan ej äga
rum där, ty området är så litet. Då hösten kommer, vill renen
bort från Seinavarre och man kan ej hålla den längre tid där
än nu sker.
Inga natursvårigheter på Seinavarre.
Sagvasbotten är en bra mjölkningsplats, men någon annan
känner S. ej på Seinavarre.
Renarna gå äfven ibland ned i havnegangen, och då det blir
fult väder kan man ej hålla dem därifrån. De många gårdarna
rundt om göra det svårt för renskötseln. Till särskildt hinder äro
Solli, Solbakken, Sörflaten och Forset. Särskildt svåra äro slåt¬
terängar i skogen tillhörande alla de nämnda gårdarna.
Särskilda höstbetesland finnas ej på Seinavarre, utan sommar¬
beteslanden användas äfven på hösten. Takstrisk finns äfven på
hösten.
Flyttningsvägarna äro bra. Rubben-vägen är god om hösten.
S. kan ej ge förklaring på att man hellre vill gå Strömsli-vägen
om våren. Att man börjat gå öfver Österdalselven vid Indset
på hösten, beror därpå, att det är så dåligt bete på sydsidan,
men godt på Basevarddo.