När hanrenarna' blifvit utskilda, ha de alltid hållits i Sare¬
vuobme. Utskiljningen har alltid ägt rum där.
Angående familjernas uppehållsplatser förr i tiden se nedan.
Bevakningen i Sagvasbotten har alltid varit densamma som i fjol,
men det har ibland (då större renantal) varit flera vaktare (3—4)
där. ;
Märkning har ibland skett på snöfälten. En gång var hela
byns renhjord samlad på ett snöfält på Sollifjeldet (Jietanas¬
Cokka); då blefvo alla kalfvarna märkta där. Ibland har märk¬
ningen företagits uteslutande i gärde.
Mjölkning har årligen ägt rum, men ej alltid i samma ut¬
sträckning. Varma somrar hålla sig renarna högt upp på fjällen
och då kan man ej mjölka. Utskiljning om sommaren har det
blott varit af renar tillhörande Liveltskar-byn, ej af främmande
distrikts.
Ett år gick S:s by, som då bestod af hans familj och Nils
Ber, från Sagvasbotten till Gielas i september och var där ett
par veckor; familjerna. och kåtorna voro med. Kåtaplatsen var
densamma som Gielas-byns i fjol. Familjerna ha vanligen bott
i Sagvasbotten, men äfven någon gång i Liveltskaret. Två
år, då renarna voro spridda, bodde man på sydsidan af Leina¬
vandet (tredje året i Liveltskaret). I Unna Muorravaggas ha fa¬
miljerna blott legat i fjol på sommaren och hösten.
tember. På Gielas ha de "gått utan bevakning, ty där göra
renarna ingen skada. Utskiljning har ägt rum i Sagvasbotten,
och Liveltskar-byns renar ha så förts vidare till Suivve; de ha
förts öfver Salangselven nedanför Strömskroken.
Då hanrenarna kommit från Gielas till Sagvasbotten, samlas
de öfriga renarna ihop på ett par tre dagar och höstflyttningen
fortsätter omedelbart. Vanligen har flyttningen gått öfver Salangs¬
elven nedanför Strömskroken och upp i Liveltskaret. Liveltskar¬
byn har då redan flyttat österut. S. erinrar sig ej något annat