Page 33 [33]
28
i lavvo på östsidan af Masterbakkelven i skoggränsen. Detta är
den vanliga vaktplatsen. Ingen kalf föddes under flyttningen.
Godt kalfår 1914 och relativt få gallvajor.
Inga anmärkningsvärda förhållanden.
Hanrenarna vaktades i Sarevuobme af 4 vaktare. Där hade
under S:s frånvaro Liveltskar-byns hanrenar tillstött. Den för¬
enade hanrenhjorden vaktades af 6 vaktare. Vaktarne hade lavvo
med, då de vallade hanrenhjorden. Största delen af fjolårskalf¬
varna var med hanrenhjorden jämte nästan alla två-års hanrenar.
Familjerna bodde vid Adnjatvarre från det man kom dit med
den odelade hjorden, till dess hanrenflyttningen började.
Vajorna och något tiotal hanrenar, som kommit tillbaka från
Gielas, voro spridda öfver hela Se&inavarre. S. kan ej uppgifva
några särskilda betesplatser under olika tider, ty renarna äro
spridda öfver hela området.
Från Gielas hämtades hanrenarna detta år mycket tidigare
än vanligt, till följd af Gielas-byns rentjufveri.
Som ställen, där man särskildt måste passa upp vid, nämnde
han gruppen Solli-Solbakken-Sörflaten samt Höiland. Fasta vakt¬
platser finnas ej. Särskildt på försommaren före myggtiden må¬
ste man se till, att renarna ej tränga ned till gårdarna. Detta
särskildt från den tid kalfvarna blifvit litet större. Den egentliga
kalfningstiden räknar S. till slutet af maj. Då det är dåligt vä¬
der, föras vajorna ned i den glesa skogen i Sagvasbotten; de
släppas aldrig i skogen vid Masterbakken.
Efter myggtiden hållas renarna under bevakning, så att de
ej spridas. Om nätterna ligga vaktarna i Sagvasbotten, om da¬
garna hålla de uppsikt öfver renhjorden.
Märkningen skedde på en udde i Sidasjavrre (den nedersta
af kartans två sjöar Sag Vd) i början af juli; resten märktes i
mjölkningsgärdet i Sagvasbotten i midten af juli. C:a 1200 renar
voro samlade från hela Seinavarre på udden i Sidasjavrre. I
gärdet voro c:a 1300 renar samlade från samma trakter.