Page 21 [21]
OCR
16 on Några anmärkningsvärda händelser på flyttningen från Liveltskaret till Gielas minns ej B. Ingen lavvoraid, blott raggas och matsäck. B. och en annan lapp stannade i Haakvikskaret två nätter og tre dagar; de återvände därpå till Liveltskaret. Man försökte först att låta kalfningen försiggå på båda sidorna om Kobbrygelven, men många kalfvar dogo där. C:a halfannan vecka låg man i Kobbrygskaret, men flyttade sedan till Liveltskaret. Renarna fingo sprida sig söderut till trakten af Melhusskaret. Betesförhållandena voro mycket dåliga; ungefär hälften af vajorna voro med på kalfningsplatsen. Det fanns vid flyttningen från Kobbrygskaret till Liveltskaret ej mer än 500-600 renar, men några kommo till senare. Dåligt år i kalfningstiden. Åtskilliga kalfvar dogo; vajorna gåfvo föga mjölk, så att kalfvarna hade det svårt. Inga andra anmärkningsvärda händelser inträffade detta år. B. låg med sin lavvo på Eldhushaugen rakt ofvan Livelten; lavvon sattes upp i början af maj och stod kvar där till kalfningstidens slut. Hela denna tid bodde B. i lavvon. I lavvon vistades 3 vaktare, som från detta ställe vaktade vajhjorden. Första kalfven föddes före 1 maj på Basevarddo, men B. är ej säker på, om det ej var missfall. Hanrenarna vet B. ej något närmare om, men antar att de under kalfningstiden uppehöllo sig i Vuoskovuoma eller på nordsidan af Leinavandet. Ungefär !/1+ af hanrenarna fördes i samlad hjord till Liveltskaret och vidare till Gielas. Familjerna bodde under kalfningstiden i Vuoskovuoma eller på nordsidan af Leinavandet (jmfr. B:s uppgifter angående hanrenarna). På fråga om renarnas betesplatser om sommaren förklarade B., att renarna ibland kunna drifvas ihop, af mygg eller solsken, i
