Några anmärkningsvärda händelser på flyttningen från Livelt¬
skaret till Gielas minns ej B.
Ingen lavvoraid, blott raggas och matsäck. B. och en annan
lapp stannade i Haakvikskaret två nätter og tre dagar; de åter¬
vände därpå till Liveltskaret.
Man försökte först att låta kalfningen försiggå på båda sidorna
om Kobbrygelven, men många kalfvar dogo där. C:a halfannan
vecka låg man i Kobbrygskaret, men flyttade sedan till Livelt¬
skaret. Renarna fingo sprida sig söderut till trakten af Melhus¬
skaret.
Betesförhållandena voro mycket dåliga; ungefär hälften af
vajorna voro med på kalfningsplatsen. Det fanns vid flyttningen
från Kobbrygskaret till Liveltskaret ej mer än 500-600 renar,
men några kommo till senare. Dåligt år i kalfningstiden. Åtskil¬
liga kalfvar dogo; vajorna gåfvo föga mjölk, så att kalfvarna
hade det svårt.
Inga andra anmärkningsvärda händelser inträffade detta år.
B. låg med sin lavvo på Eldhushaugen rakt ofvan Livelten;
lavvon sattes upp i början af maj och stod kvar där till kalf¬
ningstidens slut. Hela denna tid bodde B. i lavvon. I lavvon
vistades 3 vaktare, som från detta ställe vaktade vajhjorden.
Första kalfven föddes före 1 maj på Basevarddo, men B. är
ej säker på, om det ej var missfall.
Hanrenarna vet B. ej något närmare om, men antar att de
under kalfningstiden uppehöllo sig i Vuoskovuoma eller på
nordsidan af Leinavandet.
Ungefär !/1+ af hanrenarna fördes i samlad hjord till Livelt¬
skaret och vidare till Gielas.
Familjerna bodde under kalfningstiden i Vuoskovuoma eller
på nordsidan af Leinavandet (jmfr. B:s uppgifter angående han¬
renarna).
På fråga om renarnas betesplatser om sommaren förklarade B.,
att renarna ibland kunna drifvas ihop, af mygg eller solsken, i