Måusevarto och Raggisvaara ha nyttjats förr som kalfningsplatser;
nu dåliga; lafven utbetad.
Jalkis Vuoskoåive (kartans Manamtjärro) är god kalfningsplats,
men svår att nyttja, då fara för sammanblandning med Saari¬
vuoma-ren föreligger.
Under de tre senaste årtiondena har kalfningstiden småningom
förskjutits c:a två veckor framåt.
Förr (för c:a 30—40 år sedan) hölls hjorden om sommaren
under vallning. Då voro sjukdomar bland renarna vanligare än
nu. Mjölkning ägde då rum äfven om sommaren.
Koutokeino-lappars inflyttning (för c:a 40 år sedan) med¬
förde stora förändringar i renskötseln. Bl. a. blef det efter denna
tidpunkt omöjligt för en enskild renägare att hålla sina renar
samlade under sommaren.
IV.
Kalfningsplatsen på Bippasgette var senaste år (1914) tillräck¬
lig för det där hållna antalet vajor. I år komma dit antagligen
400 renar mer än i fjol. Utrymmet torde därigenom bli något
knappt.
Kalfningsplatsen på Bippasgecce lider ej särskildt af om
där betas på sommaren.
Vid Altevandets strand finnes en farlig plats vid en bäck
inom kalfningsområdet.
Utrymme finnes ej för ett större renantal än det nuvarande.
För detta (sommaren 1914) var betet någorlunda tillräckligt.
(Tillfogade senare att inom distriktet tidigare, för c:a 15 år
sedan, funnits dubbelt så mycket renar som nu.)
Distriktets begränsning lämplig.
V.
Inga. |
Om fiske under hela sommaren och getskötsel vore tillåtna, vore
det bättre att ha sommarviste inom distriktet, t. ex. vid Gievdne¬