OCR
317 På dalbottnen i Bekkebotten liksom äfven på fjällsidan bort mot Salangsverket var mycket bart. Trakten tycktes hufvudsakligen bestå af gräsmarker, laf syntes ej vid vägen. Där funnos många injordar. Bekkebotten ägnar sig ej till vårbetesland. — Några renar syntes där ej heller nu. På kalfjället mellan Bekkebotten och Tömmerelvdalen fanns något barmark. På denna fanns dock ej något nämnvärdt bete. Trakten duger om våren som betesland blott för ströfrenar. — Vid Stenvandet sågs några små renflockar; där påträffades också tre renvakter från Skoelvdalen. Dessa voro ute för att söka efter renar, som strukit öfver till Bekkebotten, och hvilka där blefvo oroade af de bofastas hundar. I Tömmerelvdalen påträffades barmark redan ettstycke ofvanom skogen. Skogen (utom själfva skogbandet) var mycket bar. I skogen fanns ej någon laf, men väl något sidno. På myrarna funnos några färska strån. Renar (ett 30-tal) betade i liden ofvanför gårdarna. Den anförda sträckningen skall användas till betesland för de renar, som begagna Skoelvdalens kalfningsplats. På Högli träffade lapparna två vaktare från Skoelvdalen; dessa voro ute för att se efter renarna i Tömmerelvdalen. Den 12 jum. Resa från Höegli till Sörreisen och därifrån på skidor öfver Lysheia, Renvandet och Renfjeldet till lapplägret vid landsvägen, c:a 4 km från Guldhav åt Finsnes till. En kalfningsplats finnes inom det genomgångna området. Angående gränserna se kartan. På kalfningsplatsen var omkring hälften af skogsmarken snöfri och af fjället en femtedel. Laf fanns i skogen och äfven i mindre mängd på kalfjällen. Bäst var lafven i skogen. Ställvis fanns rikligt sidno i skogen. Snöfria myrar funnos här också. Intet under våren uppvuxet grönbete fanns ännu. '