Sida 322 [322]
317
På dalbottnen i Bekkebotten liksom äfven på fjällsidan bort
mot Salangsverket var mycket bart. Trakten tycktes hufvudsakligen
bestå af gräsmarker, laf syntes ej vid vägen. Där funnos många injor¬
dar. Bekkebotten ägnar sig ej till vårbetesland. — Några renar
syntes där ej heller nu.
På kalfjället mellan Bekkebotten och Tömmerelvdalen fanns
något barmark. På denna fanns dock ej något nämnvärdt bete.
Trakten duger om våren som betesland blott för ströfrenar. — Vid
Stenvandet sågs några små renflockar; där påträffades också tre
renvakter från Skoelvdalen. Dessa voro ute för att söka efter renar,
som strukit öfver till Bekkebotten, och hvilka där blefvo oroade
af de bofastas hundar.
I Tömmerelvdalen påträffades barmark redan ettstycke ofvanom
skogen. Skogen (utom själfva skogbandet) var mycket bar. I skogen
fanns ej någon laf, men väl något sidno. På myrarna funnos några
färska strån. Renar (ett 30-tal) betade i liden ofvanför gårdarna.
Den anförda sträckningen skall användas till betesland för de
renar, som begagna Skoelvdalens kalfningsplats.
På Högli träffade lapparna två vaktare från Skoelvdalen; dessa
voro ute för att se efter renarna i Tömmerelvdalen.
Den 12 jum.
Resa från Höegli till Sörreisen och därifrån på skidor öfver Lys¬
heia, Renvandet och Renfjeldet till lapplägret vid landsvägen, c:a
4 km från Guldhav åt Finsnes till.
En kalfningsplats finnes inom det genomgångna området. An¬
gående gränserna se kartan.
På kalfningsplatsen var omkring hälften af skogsmarken snöfri
och af fjället en femtedel.
Laf fanns i skogen och äfven i mindre mängd på kalfjällen.
Bäst var lafven i skogen. Ställvis fanns rikligt sidno i skogen. Snö¬
fria myrar funnos här också. Intet under våren uppvuxet grönbete
fanns ännu. '