OCR
316 Midt på edet fanns ingen barmark, men väl i början och i slutet af vägen (ungefär upp till skogsgränsen). Endast den östra delen af kalfningsplatsen besöktes. Af de två lappar (söner af Nija och »Millo Heikka«), som vistades där, inhämtades en del upplysningar. Enligt uppgift af renvakterna funnos nu 500 vajor på kalfningsplatsen. Denna befinner sig på Lavangssidan af Coarvvenjarga och sträcker sig ända från Seln&s till en ostgräns, angående hvilken hänvisas till kartan. Såväl skogen som kalfjället utnyttjas på denna kalfningsplats. I den östra ändan af kalfningsplatsen fanns nu mycken barmark, och äfven västerut syntes finnas mycken barmark. Laf fanns (i den östra delen) så mycket, att renarna nu godt kunnat lefva af den. Godt om sidno fanns i skogen. Färskt gräsbete hade ej ännu vuxit upp. Ett vakttält bör finnas på Jalgisaidde; f. ö. skall bevakningen här utföras enligt en liknande plan som på (se 16 och 17 maj) kalfningsplatsen vid Sagvasbotten. | Om renantalet kunde ej lapparna ännu säkert uttala sig, enär ej hela trakten blifvit genomgången. Men mer än 500 vajor finna väl nog årligen bete där. Kanske kunde antalet höjas till 1000 vajor. Den 9 juni. Resa från Lavangen öfver edet till Salangen. Edet var nu till hälften bart. Laf fanns föga, men sidno ställvis. . Färskt bete fanns där ej ännu. Som kalfningsplats kan edet ej användas. Men ett 300-tal oxrenar hade kunnat finna bete där under en veckas tid. Den 10 juni. Resa från Sjöveien till Bekkeli i Bekkebotten. Den 11 juni. Resa från Bekkeli öfver fjällen E om Hjerttinden till Tömmerelvdalen och längs denna till Högli.