Sida 30 [30]
OCR
ÅA. Barmarkens utbredning uppskattades under dagens exkursion: 1) på dalbottnen till 75—85 ?/o; 2) inom skogen på W-sluttningen af Graanasen (= Kirkesfjelds nordvästliga utlöpare) och i nedre tredjedelen af liden på Kirkesfjelds W-sluttning upp till höjden af Kirkesjord-sätrarna till 90— 100 ?/0; 3) i nedre tredjedelen af skogen i skaret mellan Kirkesfjeld och Kirkestind samt W om Kirkestind till 259/o; ofvanför detta område både i skogen och på kalfjället förekommer för närvarande mycket litet barmark, frånsedt branter o. d.; 4) på sätervallarna vid Kirkesjord-sätrarna till 75 ?/0; 3) på Isdalsfjeldets sluttningar mot Kirkesdalen till 50 ?/o. I skaret vid Jensvold-sätern förekom barmark dels på skarets botten och dels på dess norra sida. Någon uppskattning af barmarken här kunde emellertid på grund af vid besöket rådande oväder, snöstorm, icke företagas. Kirgiselven är öppen ända till de öfversta slåttermarkerna. De af sektionen besökta barfläckarna E om sätern gjorde intryck af att väsentligen utgöras af vindblottor. Den viktigaste vegetationen utgjordes af Empetrum nigrum, Arctostaphylos alpina, Betula nana, - Diapensia lapponica och Carex rigida; dessutom förekommo en del lafvar. Närmast torde vegetationen här vara att hänföra till lafhed. B. Björkens knoppar voro här mindre utvecklade än längre ned i dalen. Inom ängsbjörkskogen och på ängarna syntes här och hvar små blad på Alchemilla; på en myr hade Eriophorum vaginatum skjutit fram de svarta axen; Arctostaphylos alpina hade på en barfläck E om Jensvold-sätern små knoppar.
