OCR
369 då den till en del berör slåttermarker. Att helt undvika sådana, är ej möjligt, men att inskränka deras beträdande kan dock åstadkommas. Bäst vore, om flyttningsvägen nära intill östra ändan af Rödvandet öfverginge Röddalselven, som här är mycket lätt att passera, och om den sedan skulle följa högra stranden af älfven ända till öfversta delen af björkskogen. Här på detta ställe måste en slåttermark passeras. Denna skulle då beröras endast i ena kanten, om et" c:a 60 m bredt bälte för renhjorden skulle användas närmast mot älfbranten. Härifrån borde vägen gå rakt ned till 'en öfver Stordalselven ledande militärbro, nedanför hvilken renhjorden lätt kan vada öfver, medan rajder kunde använda bron. Härifrån skulle vägen sedan fortsättas dels längs fjälliden till Budalen, dels uppåt Stordalen längs dess östra sida. Såsom vägen nu går; berör den betydligt mera slåttermarker, och samma blefve förhållandet, om den droges längre söderut från Röddalselven. Uppläst och godkändt, Tromsö den 1 oktober 1914. Samtidigt godkändes äfven de på exkursionskartorna införda anteckningarna. Justeradt i Köpenhamn den 8 december 1914. B. Poppius. Konrad Nielsen. Thore C. E. Fries. Einar E. Nilsen. W. L. Wanhainen. Protokoll fördt i Tromsö den 1 oktober 1914. 81 Afdelningen anlände till Tromsö den 28 september på morgonen. S2 Samtal den 26 september med gaardbrukeren Erik Dalberg (52 år gammal) på skjutsstationen i Kroken. D. flyttade med sina föräldrar till Dalberg från Strömsören för 24