OCR
367 bönderna, men det var sällan. Bevakningen var då mycket bättre än nu. N:o 91. Det är mycket litet bete då, enär renen kommer, innan marken blifvit bar. Korna släpper A. ut i medeltal de första dagarna i juni. De gå i början, beroende på betets utveckling, på inmarken och på slåttermarken till midten af juni och fram emot midsommar. De gå så långt upp, som skogen sträcker sig på Björnefjeldet. Ända till Kobrygskaret kunna de gå under juli månad, men draga sig sedan nedåt. Under juli och augusti månader gå de upp mot skogsgränsen ofvanför »det överste« i Björnbaashaugen. De hålla sig hufvudsakligen på Björnbaashaugen. Skulle renen hållas på Rabban och icke kom ned i skogen, skulle den ej bereda nämnvärda olägenheter. Takster hafva förekommit ganska ofta”för skada på betesmarken, men äfven för skada på slåttermarker. Takster för skada på betesmarken hafva vanligen förekommit i augusti månad. Det har dock varit mindre skada på »havnegangen« under den sista tiden. Då ren kommer ned vid ruskväder om sommaren, är den öfre delen af betesmarken mest utsatt för skada, hvaremot den nedre delen är oftare utsatt tidigt på våren. A. kan ej erinra sig, när den sista taksten togs, men det är många år sedan. Takstbeloppet var vid sista taksten 1.50 kr. pr. ko, en annan gång 80 öre pr. ko. Har haft takst 2 gånger för skada på slåttermarken vid Björnbaashaugen. Takstbeloppet 20:— kr... den ena gången, den andra gången värderades skadan till 25:— kr., men A. ingick förlikning med lappen, då denne betalte 10:— kronor. Lapparna hafva alltid med undantag af en gång, då saken måste afgöras vid rätten, ersatt skadorna utan rättegång, d. v. s. ingått förlikning. En gång betalade lapparna 10:— kr. för skada på slåttermarken utan värdering, =