Page 369 [369]
OCR
366 var att hindra renen från att komma för tidigt österut, då den kunde göra skada på böndernas höhässjor i Jukkasjärvi. Lapparna hade ett gärde från Altevandet till Dividalen och ett annat mellan Altevandet och Gievdnejavrre. Redan 1874 funnos båda dessa gärden och höllos: i ordning under den tid, A. tjänstgjorde som opsynsbetjent. Gärdet mellem Altevandet och Gievdnejavrre började dock förfalla mot slutet af A:s tjänstetid. N:o 89. I början af A:s tjänstetid kommo lapparna vanligen vid midsommartiden med vajor och hanrenar på en gång. Småkalfvar voro med vid flyttningen. Det är först efter 1880, lapparna börjat flytta så tidigt, som nu är fallet. Det första försöket med tidig flyttning till Snörken gjordes af en bofast lapp Jon Thomsen (Gadskogen), Övrevand, omkring år 1875. Det gick riktigt bra för honom under de 2 första åren, men det tredje året nådde han icke till Snörken, utan vajorna började kalfva vid Björnefjeldet och Kobrygskaret; där var det emellertid mycket snö och kalfvarna omkommo. Det är efter den tiden, lapparna börjat flytta till Snörken tidigt om våren. I flyttningsförhållandena om hösten har det icke inträffat någon förändring vare sig i afseende på tid eller flyttningsväg. (Obs! dock att Skoelvdals-lapparna under de senare åren gått öfver Bardoelven vid Nysted med hjorden). Äfven till Paavemoen kommo lapparna (bland andra bodde där Per Nilsson Nutti) vid midsommartiden eller omedelbart efter att de, som skulle till Skoelvdalen, flyttat undan, och uppehöllo sig där till senare hälften af september månad. N:o 90. Lapparna höllo förr i tiden sina hjordar samlade under hela sommaren. Det var sedan »nordlapparne« kommo, denna sed öfvergafs. Ibland voro dock äfven sjukdomar i renhjordarna orsak därtill. Förhållandet mellan de bofasta och lapparna var mycket godt förut, ehuru renarna äfven då kunde vid ruskväder göra skada åt
