OCR
359 5—7 får, på bruksnr. 4 resp. 5—6, 1 och 4—06 får eller getter, och på bruksnr. 5 resp. 4, 1 och 8—9. Fåren gå på Blaaberget, Hompan m. fl. fjäll här norrut, under det att getterna gå tillsammans med korna. Ren uppträder på våren både på säterslåttern och på betesmarken ofvanom den förstnämnda. Den kan ibland komma äfven ned på gårdsliden; detta händer dock sällan. På säterslåttern håller den sig med förkärlek till myrmarkerna, där det finnes >gjeitklöv« (Menyanthes), som renen tycker om. Den kommer ned än i Haugskaret (Skjelbekskaret) och än vid norra ändan af slåttermarkerna från Hompan och kan gå upp på samma ställen. — Äfven i betesmarken finnes »gjeitklöv« på myrarna. Renen äter däraf de delar, som finnas ofvan jorden och gräfver därjämte upp rötterna. Det är särskildt på våren renen håller sig till »gjeitklöv«. Renen visar sig äfven på sommaren vid kallt och fult väder. På våren kommer den ned omkring midten af juni och ofta äfven i första hälften af juni, iblandt så tidigt, att det just icke finnes något grönt på marken. Den stannar i regel till utgången af juni, då den försvinner för att visa sig endast vid fult väder. Det är dock olika under olika år. Ibland kan det vara så, att renarna ej göra något, som kan räknas för skada, hvaremot det under andra år kan vara »noksaa slemt«. F. har icke lagt märke till någon påtaglig skillnad i detta förhållande under de sista åren. Det har varit ungefär på samme sätt under de senaste 20 åren. På höstsidan gör icke renen här någon skada. Det är på våren och försommaren den uppträder här, På säterslåttermarkerna hafva Foshaug-gårdarna under många år, särskildt på myrarna — där renen gräfver upp stora sträckor, så att det tar 4—5 år, innan de komma sig — lidit ganska afsevärd skada. Men äfven genom betning och trampning åstadkomma de skada. — Det händer dock, som sagdt, ibland' flera år i sträck,