OCR
358 sel, som fredar dem mot intrång af nötkreatur och hästar. För förvaring af foder finnas här hölador. Betesmarken är belägen dels mellan inägorna och dels norr om säterslåttrarna. Den är gemensam för Foshaug-gårdarna. Betesmarken nyttjas dock gemensamt icke blott af alla bruken på Foshaug, utan den är i praktiken gemensam för Haugen-, Foshaug- och Steiengårdarna. Kreaturen släppas ut i allmänhet sista dagarna i maj — de första dagarna i juni. Få de ej gå på inmarken, kan man i regel ej släppa ut dem förrän de första dagarna i juni. De gå första tiden i öfre delen af liden närmast gården (Gårdslien), där de uppehålla sig 8—14 dagar och börja så draga sig till den andra liden (omkring 10 juni), till slåttermarkerna och få gå på dessa till midsommartiden, då de börja finna nödigt bete öfverallt i utmarken. De gå nästan upp till skogsgränsen på Hompan. Högst uppe i liden finns vanligen det finaste och bästa gräset. När det lider ut på sommaren, vilja djuren hålla sig högt uppe, där gräset håller sig färskt och är begärligt för kreaturen. De draga sig ganska högt upp i liden ända till midten af september, till dess att löfvet börjar falla af. Efter denna tid börja de hålla sig lägre nere i liden och få då också komma in på »hemjorden«. Sedan hässjorna kommit in från säterslåttrarna, få korna komma in på dessa, då de åter draga sig ganska högt upp i liden. Innan korna kunna släppas in på slåttermarkerna, drifvas de rätt högt upp i liden på morgonen, men komma snart ned och få då hålla sig resten af dagen på inmarken. Kreaturen tagas in under de sista dagarna i september eller senast i början af oktober. Under den sista tiden af betesgången drifvas de längst upp i gårdsliden och få vid återkomsten därifrån beta på inmarkerna. De hålla sig dock ganska länge uppe på säterslåttern. På bruksnr. 2 kan vinterfödas 9 nötkreatur, 1—2 hästar och 3—9 får och getter (mest får), på bruksnr. 3 resp. 7—38, 1 och