Page 41 [41]
OCR
38 Sektion I vidtog med taxeringen vid Multojokkalägret (g) i öfversta björkgränsen med en SW-linje öfver östra Borjasoaivve, som passerades vid Bar. 675,5; term. 109; kl. 1.50 e. m. och västra Borjasoaivve!) vid passhöjd Bar. 677; term. 10,59; kl. 4.25 e. m. ned till skogsstugan vid Sandviken (a) och anlände dit kl. 7.30 e.m. (Bar. N:o 7677). Sektion II gick från lägret vid Multojokka till den väster om Tuoipala i Dividalen belägna lilla sjön, genom hvilken Divielven flyter. Från sjöns södra ända (b), som på förhand bestämts till utgångspunkt för taxeringen, drogs en taxeringslinje genom björkskogsområdet i S 209 W. Sedan 2700 m taxerats, företogs (vid c€) kursförändring till S 35? W, hvarefter linjen fortsattes ned till Altevandets östligaste bukt. Slutpunkten blef 100 m öster om Suddesgalddos utlopp i Gaiccaluokta (d). Sektionen afhämtades där af motorbåt. Ankomst till lägerplatsen vid skogsstugan kl. 6.15 e. m. Terrängen längs linjen g—a var mestadels jämnt stigande upp mot Borjasoaivve, på hvars nordost- och sydvästsluttningar närmare passhöjden lutningen var stark, och där stora blockmarker öfverkorsades. Dalen mellan detta fjäll och Skoabmek var ganska jämn. Det sistnämnda fjällets nordostsluttning upp till passhöjden var lättframkomlig. Ofvan passhöjden, liksom på samma höjd på nordsluttningen, fanns, såsom på samma sida af östra Borjasoaivve, ett högt, sammanhängande, tvärbrant stup, som äfven sträckte sig på västra Borjasoaivve längs dess sydvästsida. Sluttningen ned från västra Borjasoaivves passhöjd till björkskogen var brant. På fjällvidderna förhärskade mosshedar och gräshedar, och äfven impedimenten voro betydande. Björkskogen högre upp bestod mest af blåbärsrika mossmarker och ställvis frodiga ängsbjörkskogar, längre nedåt förhärskade gräsmyrar med ofta manshöga, svårgenomträngliga videsnår samt hjortronmossar. Terrängen från lägerplatsen till taxeringslinjen b—d:s utgångs1) Detta fjäll har i protokollen för vårresan orätt kallats Skoabmek.
