Sektion I vidtog med taxeringen vid Multojokkalägret (g) i öf¬
versta björkgränsen med en SW-linje öfver östra Borjasoaivve, som
passerades vid Bar. 675,5; term. 109; kl. 1.50 e. m. och västra
Borjasoaivve!) vid passhöjd Bar. 677; term. 10,59; kl. 4.25 e. m.
ned till skogsstugan vid Sandviken (a) och anlände dit kl. 7.30 e.m.
(Bar. N:o 7677).
Sektion II gick från lägret vid Multojokka till den väster om
Tuoipala i Dividalen belägna lilla sjön, genom hvilken Divielven
flyter. Från sjöns södra ända (b), som på förhand bestämts till ut¬
gångspunkt för taxeringen, drogs en taxeringslinje genom björk¬
skogsområdet i S 209 W. Sedan 2700 m taxerats, företogs (vid c€)
kursförändring till S 35? W, hvarefter linjen fortsattes ned till
Altevandets östligaste bukt. Slutpunkten blef 100 m öster om Suddes¬
galddos utlopp i Gaiccaluokta (d). Sektionen afhämtades där af
motorbåt. Ankomst till lägerplatsen vid skogsstugan kl. 6.15 e. m.
Terrängen längs linjen g—a var mestadels jämnt stigande upp
mot Borjasoaivve, på hvars nordost- och sydvästsluttningar närmare
passhöjden lutningen var stark, och där stora blockmarker öfver¬
korsades. Dalen mellan detta fjäll och Skoabmek var ganska jämn.
Det sistnämnda fjällets nordostsluttning upp till passhöjden var lätt¬
framkomlig. Ofvan passhöjden, liksom på samma höjd på nord¬
sluttningen, fanns, såsom på samma sida af östra Borjasoaivve, ett
högt, sammanhängande, tvärbrant stup, som äfven sträckte sig på
västra Borjasoaivve längs dess sydvästsida. Sluttningen ned från
västra Borjasoaivves passhöjd till björkskogen var brant. På fjäll¬
vidderna förhärskade mosshedar och gräshedar, och äfven impedi¬
menten voro betydande. Björkskogen högre upp bestod mest af
blåbärsrika mossmarker och ställvis frodiga ängsbjörkskogar, längre
nedåt förhärskade gräsmyrar med ofta manshöga, svårgenomträng¬
liga videsnår samt hjortronmossar.
Terrängen från lägerplatsen till taxeringslinjen b—d:s utgångs¬