den af Multojokka, c:a 300 m ofvanför dess krökning mot NE (f),
där taxeringen afslutades, och därifrån vägen togs till lägret vid
skogsgränsen invid Multojokka (g), med ankomst dit kl. 7 e. m.
Sektionen II, hrr Konrad Nielsen och Fries, följde från läger¬
platsen Vuobmasjokkas norra strand till omedelbart ofvan dess ut¬
lopp i Anavaselven; här öfvervadades bäcken. Från Vuobmasjok¬
kas föreningspunkt med Anavaselven (RA) drogs en taxeringslinje i
E 209 S riktning genom björkskogen i Anavasdalen och öfver
kalfjället på Nausti öfver dess NE parti ned genom björkskogen i
Dividalen till Havggajokkas föreningspunkt med Divielven (i).
Härifrån gick sektionen till den gemensamma lägerplatsen vid
Multojokka. Ankomst dit kl. 10.30 e. m.
Linjen e—f gick först öfver jämn terräng i Vuobmasjokka-da¬
len bort mot Dorrovarres nordväst-sluttning, som till en början var
långsamt sluttande. Högre upp, närmare passhöjden och mot sjön
i Naustivagge samt längs sluttningen mot denna, var stigningen
brant och marken delvis stenbelamrad. Själfva Naustivagge var
jämn med rikliga videsnår. Från punkt e öfver Dorrovarre, på
dess såväl nord- som sydsluttning, var terrängen ganska brant,
medan Multojokka-dalen var jämn. Från punkt £ till lägret var
terrängen småkuperad med låga grusryggar och mellanliggande
videsnår, ställvis med ganska god laf. På den genomgångna tax¬
eringssträckan intogo särskildt mosshedarna, mest vid högre nivå,
samt ängsmarker och ängsvidesnår, synnerligast i dalarna, en fram¬
trädande plats.
Vägen (sektion II) genom Vuobmasjokka-dalen gick öfver en
småbackig terräng; från fjällsluttningen sträckte sig nämligen ned
mot dalbottnen smärre terrasser och åsar; ned mot själfva bäcken
var marken dock mera plan. I mellanrummen mellan terrasserna
och åsarna voro ängsvidesnår och gräshedar vanliga, på desamma
uppträdde lafhedar och mosshedar. Vid bäcken förekommo gräsmyrar,
till stor del bevuxna med gråviden, i stor utsträckning. Öfversta