Sida 34 [34]
31
S 4
Längs sektion I:s taxeringslinjer fanns ej lafmark af praktisk
betydelse. Stenlaf fanns blott sparsamt, vid högre nivå knappast alls
På den af sektion II taxerade sträckan hade lafmarkerna gan¬
ska stor utbredning. Beträffande dessas tillstånd hänvisas till an¬
märkningarna i taxeringsjournalen. Skorplafvarna hade stor utbred¬
ning i vindöppna lägen, under det att lafvarna i skyddade lägen
kunde vara fuldständigt fria från deras angrepp.
Förekomsten af stenlaf särskildt på snölägemarkerna var mycket
sparsam.
SD
I Anavasdalens botten var björken mycket spridd och sakna¬
des på stora sträckor. På dalens nordsluttning var björkskogen god,
ställvis t. o. m. tät, men af mindre höjd. På sydsluttningen voro
bestånden mera afbrutna, och skoglösa partier sträckte sig ställvis
ända ned till dalbottnen. Vide fanns rikligt i Anavasdalen och i
Vuobmasjavrre-sänkan, men saknades på norra sidan af dalen från
och med ett stycke ofvanför skogsgränsen. Dvärgbjörken var här
tätt tryckt till marken. Längs linjen I—2m passerades björkskogs¬
gränsen: Bar. (D. G. O. 32) 684,2; term. 14,59; kl. 10.10 f. m.,
samt på sektion I:s nedväg trädgränsen: Bar. 679,0; term. 149?;
kl. 4.40 e. m. och skogsgränsen: Bar. 680,6; term. 149; kl. 4.40
e. m., samt på linjen a—b, SIII, skogsgräns vid Bar. 687,8;
term. 12,59; kl. 6 e. m.; trädgräns 15 m högre.
Med undantag för den första kilometern af taxeringslinjen
n —o, där björkskog praktiskt taget saknas, var skogstillgången god
i Anavaselvens dalgång. Skogen var visserligen gles vid taxerings¬
linjen, men bildade såväl österom som västerom denna täta, kraf¬
tiga bestånd. På fjället ofvanom skogsgränsen var bränsletillgång¬
en, frånsedt några hundra meter närmast skogsgränsen, mycket
dålig. Bränsle saknades fullständigt, då linjen kom in på snö¬
lägemarkerna.