Sida 34 [34]
OCR
31 S 4 Längs sektion I:s taxeringslinjer fanns ej lafmark af praktisk betydelse. Stenlaf fanns blott sparsamt, vid högre nivå knappast alls På den af sektion II taxerade sträckan hade lafmarkerna ganska stor utbredning. Beträffande dessas tillstånd hänvisas till anmärkningarna i taxeringsjournalen. Skorplafvarna hade stor utbredning i vindöppna lägen, under det att lafvarna i skyddade lägen kunde vara fuldständigt fria från deras angrepp. Förekomsten af stenlaf särskildt på snölägemarkerna var mycket sparsam. SD I Anavasdalens botten var björken mycket spridd och saknades på stora sträckor. På dalens nordsluttning var björkskogen god, ställvis t. o. m. tät, men af mindre höjd. På sydsluttningen voro bestånden mera afbrutna, och skoglösa partier sträckte sig ställvis ända ned till dalbottnen. Vide fanns rikligt i Anavasdalen och i Vuobmasjavrre-sänkan, men saknades på norra sidan af dalen från och med ett stycke ofvanför skogsgränsen. Dvärgbjörken var här tätt tryckt till marken. Längs linjen I—2m passerades björkskogsgränsen: Bar. (D. G. O. 32) 684,2; term. 14,59; kl. 10.10 f. m., samt på sektion I:s nedväg trädgränsen: Bar. 679,0; term. 149?; kl. 4.40 e. m. och skogsgränsen: Bar. 680,6; term. 149; kl. 4.40 e. m., samt på linjen a—b, SIII, skogsgräns vid Bar. 687,8; term. 12,59; kl. 6 e. m.; trädgräns 15 m högre. Med undantag för den första kilometern af taxeringslinjen n —o, där björkskog praktiskt taget saknas, var skogstillgången god i Anavaselvens dalgång. Skogen var visserligen gles vid taxeringslinjen, men bildade såväl österom som västerom denna täta, kraftiga bestånd. På fjället ofvanom skogsgränsen var bränsletillgången, frånsedt några hundra meter närmast skogsgränsen, mycket dålig. Bränsle saknades fullständigt, då linjen kom in på snölägemarkerna.
