Page 27 [27]
OCR
24 punkten Je, viken inom en udde på nordsidan af Anavandet knappt 1 km från sjöns västända. Det karaktäristiska i vegetationen på sträcken ned från passpunkten var förekomsten af talrika ängsvidesnår och videmyrar, under det att utefter taxeringslinjen i öfrigt, innan passpunkten nåddes, riklig förekomst af lågvuxna ängar varit påfallande. Såväl i Sandelvdalen som vid Anavandet var björkskogen utefter taxeringslinjen gles. Från passpunkten fanns utsikt öfver området nordväst om Anavandet; här syntes vidsträckta videbevuxna trakter och gräsmyrar omkring bäckarna; terrängen var ganska plan. Från & till lägerplatsen Ah var björkskogen af ganska god beskaffenhet och till väsentlig del ängsartad. Undervegetationen var påfallande frodig. Trakten närmast lägerplatsen var praktiskt taget skoglös, och här funnos verkliga lafhedar. Bortsedt från helt små fläckar af vindblottsnatur hade under exkursionen dylika ej förr iakttagits. På Sandfjeldets högre delar fanns på nordsluttningen en rad af större och mindre snöfläckar; på öfvergångspartiet mellan Sandfjeldet och Njunnesvarre och på sistnämnda fjäll hindrade dimma noggranna observationer, men stora snöfält skymtade här fram. På fjällen nordväst om Anavandet och på sydsidan af Anavandsdalen ned t. o. m. Gaibbevarre lågo stora snöfält upp mot topparna. Det visade sig svårt att i terrängen säkert identifiera det bäcksammanflöde i öfre delen af Sandelvdalen, som på grundval af kartan blifvit bestämdt som utgångspunkt för taxeringslinjen. Det fanns nämligen två ungefär lika stora bibäckar t. h., hvilka kunde antas motsvara den på kartan utsatta bibäcken (afståndet mellan nämnda bäckars utlopp i Sandelven var ej fullt 1 km), den. nedre kom emellertid från »bottendalen« mellan Sandfjeldet och Njunnesvarre (Storoksrensfjeldet); denna kunde därför ej vara den rätta, då den på kartan utsatta bäcken skulle komma från två små sjöar WNW om Sandfjeldets högsta topp. Ofvanför sammanflödet äro bäckarna uppenbarligen feltecknade på kartan. Hufvudbäcken har
