Sida 27 [27]
24
punkten Je, viken inom en udde på nordsidan af Anavandet knappt
1 km från sjöns västända. Det karaktäristiska i vegetationen på
sträcken ned från passpunkten var förekomsten af talrika ängs¬
videsnår och videmyrar, under det att utefter taxeringslinjen i
öfrigt, innan passpunkten nåddes, riklig förekomst af lågvuxna
ängar varit påfallande. Såväl i Sandelvdalen som vid Ana¬
vandet var björkskogen utefter taxeringslinjen gles. Från pass¬
punkten fanns utsikt öfver området nordväst om Anavandet; här
syntes vidsträckta videbevuxna trakter och gräsmyrar omkring
bäckarna; terrängen var ganska plan.
Från & till lägerplatsen Ah var björkskogen af ganska god be¬
skaffenhet och till väsentlig del ängsartad. Undervegetationen var
påfallande frodig. Trakten närmast lägerplatsen var praktiskt taget
skoglös, och här funnos verkliga lafhedar. Bortsedt från helt små
fläckar af vindblottsnatur hade under exkursionen dylika ej förr
iakttagits.
På Sandfjeldets högre delar fanns på nordsluttningen en rad af
större och mindre snöfläckar; på öfvergångspartiet mellan Sand¬
fjeldet och Njunnesvarre och på sistnämnda fjäll hindrade dimma
noggranna observationer, men stora snöfält skymtade här fram. På
fjällen nordväst om Anavandet och på sydsidan af Anavandsdalen
ned t. o. m. Gaibbevarre lågo stora snöfält upp mot topparna.
Det visade sig svårt att i terrängen säkert identifiera det bäck¬
sammanflöde i öfre delen af Sandelvdalen, som på grundval af
kartan blifvit bestämdt som utgångspunkt för taxeringslinjen. Det
fanns nämligen två ungefär lika stora bibäckar t. h., hvilka kunde
antas motsvara den på kartan utsatta bibäcken (afståndet mellan
nämnda bäckars utlopp i Sandelven var ej fullt 1 km), den. nedre
kom emellertid från »bottendalen« mellan Sandfjeldet och Njunnes¬
varre (Storoksrensfjeldet); denna kunde därför ej vara den rätta,
då den på kartan utsatta bäcken skulle komma från två små sjöar
WNW om Sandfjeldets högsta topp. Ofvanför sammanflödet äro
bäckarna uppenbarligen feltecknade på kartan. Hufvudbäcken har