Page 17 [17]
OCR
14 med Sarevuobme. Bevakningen gestaltar sig svårast på våren vid barmarkstid. II. Caf- och gräsbetets beskaffenhet. Somby: Lafmarkerna ej goda, men dock sådana, att renarna kunna lefva. På en del ställen är lafven något bättre, men för öfrigt >som förut« (d. v. s. som i trakten N om SI). Bättre är den vid Havggajokka samt på en liten bit S om Jerta. Detta är en hjälp, när det blir mera bart. I Dividalens tallskog bra på »enkelte« ställen. Gräsbetet är ej riktigt bra. I skogen längs Dividalen är det dåligt, endast vid småbäckar i »lian« är det bättre. Hitom Juluselven (d. v. s. N om den) sämre. Ingenstädes rikligt gräs. Pirak: I Dividalens skogsmark är lafven dålig, där det blir tidigt bart; på sådan mark, som är längre snöbetäckt, är lafven på vissa ställen ganska bra. På fjällvidderna dålig, men >»>det finns ju dock något«. Gräsbete finnes »ganska litet«. Längs skogsranden samt här och där på vissa ställen bättre. III. Områdets användning. Pirak: Bäst som vår- och höstbetesland. För vårbete användbart från början af maj tills myggen kommer i slutet af juni. Ej som sommarbetesland, då vidare snöfjäll ej finnas. Som höstbetesland från början af september till månadens slut. Någon uppdelning i skilda vår- och höstbetesland är ej möjlig. Bibehålles området odeladt, få renarna beta »ordentligare«. Den östra delen blir dock enligt renarnas vana mera använd på hösten. Somby: Litet snöfjäll och därför ej användbart under största myggtiden i juli månad. Om våren användbart från början af maj till St. Hans. Äfven som höstbetesland under hela september. Kan ej uppdelas i skilda vår- och höstbetesland. Dock blir enligt renens natur de östra delarna mera använda på hösten. Där äro äfven dalfårorna bredare och bevakningen lättare. IV. Kalfningsplats.
