Sida 17 [17]
14
med Sarevuobme. Bevakningen gestaltar sig svårast på våren vid
barmarkstid.
II. Caf- och gräsbetets beskaffenhet.
Somby: Lafmarkerna ej goda, men dock sådana, att renarna
kunna lefva. På en del ställen är lafven något bättre, men för
öfrigt >som förut« (d. v. s. som i trakten N om SI). Bättre är
den vid Havggajokka samt på en liten bit S om Jerta. Detta är
en hjälp, när det blir mera bart. I Dividalens tallskog bra på
»enkelte« ställen.
Gräsbetet är ej riktigt bra. I skogen längs Dividalen är det
dåligt, endast vid småbäckar i »lian« är det bättre. Hitom Julus¬
elven (d. v. s. N om den) sämre. Ingenstädes rikligt gräs.
Pirak: I Dividalens skogsmark är lafven dålig, där det blir ti¬
digt bart; på sådan mark, som är längre snöbetäckt, är lafven på
vissa ställen ganska bra. På fjällvidderna dålig, men >»>det finns ju
dock något«.
Gräsbete finnes »ganska litet«. Längs skogsranden samt här och
där på vissa ställen bättre.
III. Områdets användning.
Pirak: Bäst som vår- och höstbetesland. För vårbete använd¬
bart från början af maj tills myggen kommer i slutet af juni. Ej
som sommarbetesland, då vidare snöfjäll ej finnas. Som höstbetes¬
land från början af september till månadens slut. Någon uppdel¬
ning i skilda vår- och höstbetesland är ej möjlig. Bibehålles om¬
rådet odeladt, få renarna beta »ordentligare«. Den östra delen blir
dock enligt renarnas vana mera använd på hösten.
Somby: Litet snöfjäll och därför ej användbart under största
myggtiden i juli månad. Om våren användbart från början af maj
till St. Hans. Äfven som höstbetesland under hela september. Kan
ej uppdelas i skilda vår- och höstbetesland. Dock blir enligt renens
natur de östra delarna mera använda på hösten. Där äro äfven
dalfårorna bredare och bevakningen lättare.
IV. Kalfningsplats.