Page 13 [13]
10
iakttogs äfven öfverdrag på Cetraria nivalis och Stereocaulon. Från
punkten A vidare voro lafmarkerna af ringa utbredning.
På de högre delarna af Julusvarre kunde på lafven ej konsta¬
teras någon genom trampning uppkommen skada.
Stenlaf fanns mer eller mindre rikligt på de olika sträckorna
på blockrik mark. Se närmare taxeringsjournalen.
Från punkten I efter Juluselven, där gruskullar och sandterras¬
ser sträckte sig ned mot skogsgränsen, var lafven med undantag af
uppe på ryggar och andre upphöjningar af god, t. o. m. af mycket
god beskaffenhet (1c—1d). På de förstnämnda ställena var lafven
däremot starkt betad (1a).
Sö:
Längs sträckan g—Ah var björkskogen sammanhängande ända
upp till skogsgränsen, närmare Divielven högstammig och tätare,
på kullarnas krön och uppåt skogsgränsen småningom öfvergående
i bordbjörkskog. På denna linje låg skogsgränsen vid Bar. 709,2;
term. 12,59; kl. 11.08 f. m. samt trädgränsen vid Bar. 705,9; term.
17; kl. 12.55 e.m. + 10 m. På sträckan h—4 genomkorsades
en ganska högstammig, kilformigt upp mot fjället afsmalnande björk¬
skog vid Bar. 283,6; term. c:a 17”; kl. 1.50 e. m. (D. G. O. 28),
1220 m från punkt Av. Samma linje genomskar i Juluselvens dal¬
botten en ganska högstammig och sluten björkskog. På västslutt¬
ningen af Jerta mättes på linjen i—J skogsgränsen på 5 km från
h, Bar. 282,6; term. c:a 13”; kl. 6.10 e. m. (D. G. O. 28), Suc¬
cessivt och ganska snart vidtog högstammig och tät skog. På samma
linje anträffades första tallen vid Bar. 288; term. c:a 10; kl. 7.30 e.m.
(D. G. O. 28) samt tallen som beståndbildande c:a 100 m från
Divielven. Beståndbildande sågs tallen uppåt älfven ända till c:a
400—3500 m nedanför Juluselvens mynning samt enstaka tallar nä¬
stan upp till densamma.