Sida 13 [13]
12
av en stark bosättning och jordbrukets framsteg
inom en stor del av de områden, där lapparna
plägat föra sina renar på bete, medfört svårig¬
heter, vilka kodicillens bestämmelser icke kunna
lösa. Fullständigare föreskrifter, avpassade efter
nutida förhållanden, hava därför visat sig behöv¬
liga. Efter omfattande och långvariga förhand¬
lingar mellan rikena, påbörjade redan under 1840¬
talet, åvägabragtes sålunda genom den bekanta
lagen av den 6 juni 1883 en överenskommelse
rörande de rättigheter och förpliktelser, som till¬
kommo vartdera rikets lappar under uppehållet i
det andra riket.
Denna överenskommelse var. emellertid antagen
att gälla endast viss begränsad tid, och den har med
hänsyn till den fortgående utvecklingen ansetts böra
underkastas omarbetning. Förhandlingar härom
hava under flera år pågått genom särskilda ombud
för de båda rikena. På förslag av nämnda ombud
hava av statsmakterna å ömse sidor godkänts nya
bestämmelser, grundade å kodicillen och Karlstads¬
konventionen. Dessa bestämmelser finnas upptagna
i en den 5 februari 1919 dagtecknad överenskom¬
melse, benämnd konvention angående flyttlapparnas
rätt till renbetning. Denna konvention skall; med
vissa mindre undantag, tillämpas från och med år
1923 och gäller i 30 år eller sålunda till och med
utgången av år 1952. Uppsäges den icke att
upphöra vid denna tid, gäller den ytterligare
vissa är. :
Bestämmelser, som skola behandla lapparnas
förhållanden under den tid lapparna uppehålla