Sida 213 [213]
OCR
213 tillsammans för att gemensamt anskaffa spruta och uppsätta en brandkår. i Enligt den nya brandstadgan skola länsstyrelserna tillse, att brandskyddet tillfredsställande ordnas även inom tättbebyggda om— råden på landsbygden, industri— och järnvägssamhällen, större byar etc. För att ge ett begrepp om hur detta arbete bedrives, må här läm— nas en redogörelse över vad som under de senaste åren gjorts åt saken i Gävleborgs län. i Frånsett påskyndande av åtgärder i vissa angelägna fall har läns— styrelsen bl. a. genom tillmötesgående av länets båda brandstods— bolag kunnat åstadkomma en systematisk och enhetlig undersökning genom sakkunnig person av brandskyddsförhållandena på platser å landsbygden (jämte stations— och industrisamhällen); där relativ tät bebyggelse förekommer. _. — Undersökningen anförtroddes åt en konsulent från Riksförbundet av Frivilliga Brandkårer, vilken under senare delen av förra året full— gjorde sitt uppdrag. Däri ingick att vid besök på resp. platser sam— råda med kommunalnämnd och eventuell brandstyrelse m. fl. Resul— tatet avfattades i rapporter för varje särskild plats (stundom socken) och tillställdes efter hand dels länsstyrelsen, dels vederbörande kom— munalmyndighet eller industriledning. I kungörelse till kommunerna, där meddelande om undersokningen lämnades, anmodades också kommunerna att efter rapportens mot— tagande inkomna till länsstyrelsen med yttrande däröver. Dessa ytt— randen inkomma för närvarande. De visa, att i åtskilliga fall åtgär— der redan vidtagits eller beslutats, eventuellt fördelade på ett par år framåt. Där i övrigt utredningen synts vara tillräcklig och menings— skiljaktigheterna ej alltför betydande, har länsstyrelsen uppmanat kommunen att i huvudsak på grundval av föreliggande plan verkställa närmare utredning och före årets slut inkomma med förslag till brand— väsendets ordnande genom anskaffning av erforderlig materiel och upprättande av brandkår, med angivande jämväl av den tid, då dessa åtgärder avses vara genomforda. Sedan alla yttranden inkommit — vilket i en del fall krävt föreläggande om viss tid — skall länsstyrel— sen i samråd med brandkonsulenten taga ställning till de återstående möjligen tveksamma fallen. Fördelen med förenämnda tillvägagångssätt anser jag ligga i att man söker vinna så mycket som möjligt på frivillig väg samt att, där tvangsforeskrifter erfordras, dessa kunna givas med enhetlig Oversikt av hur förhållandena äro och utvecklas i hela länet. Frågan om frivilligt ordnat samarbete mellan angränsande kom— muner torde komma upp här och var, närmast vad angår städernas och industrisamhällenas omgivningar. Alltnog, brandskyddet på landsbygden är en svårlöst fråga, men en fråga, som numera måste ordnas. Det är att hoppas att allmänhe— tens insikt om brandskyddets betydelse for mänskliga, kulturella och ekonomiska värden ökas. Brandskyddet är visserligen i stor utsträck— ning — men icke enbart — ett ekonomiskt problem. Huvudsaken är att det icke brinner, att eldsolyckan förebygges och begränsas, ty brandförsäkringen räcker icke utanför de ekonomiska värdena. Den som har sitt hem kärt — och sin hembygd — måste försvara dem mot eld och brand! Det gör varje medborgare bäst genom att skaffa sig kunskap om faran och detta underlättas i hög grad genom anslutning till Svenska Brandskyddsföreningen och läsandet av dess tidskrift ”Brandskydd”. Sven Läbeck.
