Page 30 [30]
OCR
30 Med !förkärlek betade larverna äldre vallar, men där arealen av dessa var för liten för att mätta dem höllo de tillgodo med timotej, ja t. 0. m. korn fick duga. Å skilda platser har kalmalens larver härjat i rovlanden, isyn— nerhet å torra och lätta jordar. I köksväxtlanden har morotflugans och lökflugans larver gjort svåra skador. Potatissjukan hörde man icke talas om under vegetationstiden, men for kort tid sedan berättades för mig, att potatisen rätt allmänt ruttnar i källarna, vilket min sagesman ville tro potatissjukan var orsak till. Väderlek och årsväxt. På en sträng vinter plär följa en god sommar är en känd tros— sats bland jordbrukarna, men torkan på försommaren svek de bästa förhoppningar om goda skördar. Snösmältningen inträffade relativt sent. _1 mitten av maj månad låg mycken snö kvar i skogarna. Forst den 15—25 maj blev det varmt, varefter kyligare väderlek åter inträffade 25—29 maj; sista snön föll den 28—29 maj. Denna kalla nederbord övergick till ett varmt regn den 30—31 maj och 1 juni. Efter denna välgörande ne— derbörd kom det sol med värme; inga nattfroster. Vårbruket för— löpte utan svårigheter. Sadden kunde ske å fastmarksjordarna i en väl redd och varm jord. Groningen skedde under de mest gynsam— ma förhållanden. _Allt lovade gott, men nu följde en tid med ringa eller ingen nederbörd, varför växtligheten började lida av torkan och så förblev det med påföljd att, isynnerhet höskörden, i flesta fall blev under medelmåttan. Aven vallarna å torvjordarna lämnade liten av— kastning, vilket dels berodde på torkan och dels den djupa tjälen, som langsamt släppte jorden på grund av utebliven nederbörd. Trots hög lufttemperatur var jordtemperaturen låg å dessa jordar till följd av tjälen. Det förtjänar påpekas att insådden å första arets vallar icke: övervintrade trots den djupa tjälen. _Å torvjordarna var förhål— landet något bättre. Så var det ock med höstsäden. Korn, rotfrukter och potatis lämnade god skord. Vintern kom i år mycket tidigt. Redan den 10 oktober föll snö på ofrusen mark. Nu återstår att se hur detta inverkar på övervint— ringen av vallar och höstsäd. Mejerikonsulent B. Ungers tjänsteberättelse för år 1926. Av följande sammanställning framgår huru tiden använts för de olika göromålen under årets månader.
