Sida 63 [63]
OCR
03 och D. tack vare stora högivor och ifråga om B. genom goda beten och rikligt med rovor. Det är dock troligt att något mera kraftfoder skulle ha förbättrat resultaten ytterligare och därmed utbytet på det hemmaproducerade fodret. De tre sista besättningarna uppvisa en foderförbrukning på endast omkring 1,400 f. enheter. Den "billiga" utfodringen blev ägarna rätt så dyrbar eller resp. 15,2, 16,3 och 17,7 öre pr kg. mjölk. I samma mån som de pr ko årligen omsatta foder— mängderna minska, sjunker också avkastningen, för så vitt inga andra förhållanden orsaka rubbning däri. Många kor betyder låg utfod— ring, och låg utfodring betyder höga produktonskostnader pr kg. mjölk. En närmare granskning av besättning F:s avkastningssiffror vi— sar, att på 10 kor var totalavkastningen pr dag i januari, då den var hogst, uppe i 79,5 kg. för att i september gå ned till 5,5 kg. samt att en sintid på 3—4 månader är vanlig. Besättning B, som har unge— fär samma avsättningsmöjligheter, har i februari en högsta avkast— ning på 67,6 kg. på 6,49 kor; i augusti har den nått bottenläget med 18,7 kg. mjölk pr dag. C. och D. ha ännu jämnare avkastning eller högst resp. lägst 55,4 och 27,2 samt 49,6 och 27,9 kg. För en jämn avkastning och därmed ett gott resultat spela betes— förhållandena en stor roll. För att i någon mån belysa denna fråga har jag sammanställt avkastningssiffrorna för 44 senkalvande kor, varav 30 från kust— och 14 fran skogsbygden, for tiden april—augusti 1925. April _ Maj _ Juni _ Juli augusti Kg. mjölk i medeltal pr dag .. 10,9 9,2 740 516 55 Minskning sedan foreg. manad 197 22 1,4 0,1 Utgår man ifrån att avkastningen i medeltal varit hogst 12 kg. och laktationsperioden varat i 10 månader, är en nedgång i avkast— ningen från en månad till en annan på 10 % eller 1,2 kg. normal. Minskningen från april — 1,7 kg. — är sålunda för stor men över— träffas ändå av nästföljande minskning vid betesutsläppningen på 2,2 kg. Härav lära vi, att utfodringen i maj varit otillräcklig samt att betet under juni månad ännu mindre kunnat fylla kornas näringsbe— hov och hålla avkastningen uppe. Först fram på sommaren och efter en betydlig nedgång i avkastningen synes kornas behov av näring tickas genom betesgången. I enstaka fall foreter även en del djur ökning, därigenom att betet förbättrats i augusti och september. En billig mjölkproduktion förutsätter en jämförelsevis hög samt jämn utfodring med, så långt det är möjligt, billiga och mjölkdri— vande fodermedel. Skogsbetet är visserligen billigt, men på grund av att det i regel är otillräckligt, ställer det sig ändock dyrt. Genom god beteskultur erhålles däremot ett foder, som i alla avseenden fyl— ler förenämnda fordringar. Vilh. Svedbäck.
