OCR Output

4T
Vaderlek och årsväxt.

Snösmältningen gick mycket langsamt i kustlandet. Men då vär——
men kom kunde planteringarna sättas i gång i början av maj, och
gynnades allt, såväl planteringar som sådd, av såväl värme som till—
räcklig nederbörd. Om väderleken kan således sägas att den var
mycket gynnsam. Ingen frost under sommaren.

Skörde örhållanden.

Den gynnsamma våren gjorde, att fruktträden utvecklade en
vacker blomning och som följd därav en god fruktsättning, vilken
under sommarens lopp nadde en synnerligen god utveckling i stor—
lek, utseende och mognad.

Vinbär, röda, svarta och vita, gåvo god skörd.

Krusbär lä.nnade en riklig avkastning, där ej mjöldaggen gjorde
skada.

Hallonskörden blev ej så rik som önskligt hade varit, beroende
på de svaga årsskotten året förut.

Jordgubbar och smultron lämnade mycket god skörd, gynnad:
av sol och värme.

Grönsaksodling i bänk, ävenså gurk— och melonodling, samt to—
mater lyckades väl och gav enastående god avkastning.

Vinodling i hus och kaster gav god skörd.

Gronsaks— och rotfruktsodling samt blommor pa fritt land gavo—
en enastaende god skord, varom sommarens utställning gav det bästa
vittnesbörd och i väsentlig mån verkat uppiggande pa odlare och:
åskådare. Exempel och resultat ha verkat enastående gott.

Skadeinsekter och svampar.

Några nya fiender å våra bärbuskar och fruktträd ha icke för—
märkts under sommarens lopp. Men det är nödvändigt att alltjämt
ha ett vaksamt öga, detta icke minst för odlaren själv så att han i tid
upptäcker den fara, som hotar hans planteringar och odlingar av vad'
slag det vara må.

Här vill jag uppmana alla, att så fort som skadedjur eller svam—
par å växter upptäckes, genast insända prov å desamma till Ento—
mologiska avdelningen, Experimentalfältet. Därifrån erhållas kost—
nadsfritt råd och erforderliga upplysningar om bästa sättet för skade——
gorarens bekämpande. Genom ett sådant tillvägagående hjälper man
sig själv och andra undan en stor fara. Kålslagen och rotfrukterna
angripas ofta av fiender, såväl ovan som under jordytan. Kålfjärilen,
som lägger sina ägg på bladen, bör infångas med en lätt flughåv
och bladen där ägg redan blivit lagda borstas rena. Skulle det oaktat
bladmask bliva synlig, måste den i tid bortplockas och förgöras. Likaså
den bekanta svarta larven Skinnarbaggen, som nastan alla år uppäter
en mängd kålplantor, rödbetsplantor och spenatplantor, bor flitigt
förföljas och plockas bort. Kålflugans larver kunna bekämpas genom
att man med ett för ändamålet förfärdigat huggjärn tillverkar sma
sexkantiga skivor av tunn asfaltpapp. Dessa skola vara uppskurna
till mitten. där ett litet kryss är uthugget. Skivans diameter behöver
ej vara mer än 12 cm. En sådan skyddsskiva placeras kring plantans.