Page 38 [38]
OCR
38 den mejerisammanslutning, som inom Nästansjö by i Vilhelmina soc— ken börjat sin verksamhet, vinner efterföljd på andra håll. I samma mån som avsättningsmöjligheterna förbättras ökas bo— skapsskötselns ekonomiska betydelse. Därmed torde också följa att densamma ägnas större uppmärksamhet och intresse, och som en given följd därav bör man kunna förvänta en bättre utfodring och vard av nötboskapen. Även om i dessa hänseenden avsevärda fram— steg hittills gjorts, återstår dock många mycket rimliga önskemål ouppfyllda. Så är förhållandet betraffande den inom fjällområdena så gott som permanenta användningen av nödfodret ”rönnskav” (den yngsta, avskrapade ronnbarken) liksom utfodring av nötkreaturen med hastgodsel. Aven betraffande ett annat avsnitt av samma område, nämligen kalvuppfödningen, är en förbättring av behovet synnerli— gen påkallad. Endast i undantagsfall erhålla kalvarna den mängd mjölk — oskummad och skummad — som i praktiken visat sig vara nödvändig för deras normala utveckling. Detsamma är förhållandet litet varstädes, ej minst inom mejeridistrikten, där vassle användes som surrogat för mjölk. Redan när kalven är några få veckor, ut— bytes mjölken mot detta fodermedel. Tages hänsyn till dessa omstän— digheter är det ej alls underligt, att det klagas över att boskaps— skötseln ej lönar sig. Vid de den 1 november 1925 igångsatta avelscentertävlingarna ingingo länets fem forutvarande centra ävensom en besättning tillhö— rande Erik Persson, Brån pr Spöland, samtliga inom södra delen av länet. Förhoppningen om en dylik stödjepunkt för avelsarbetet inom *norra länsdelen gingo ej heller denna gång i uppfyllelse. Utveck— lingen har nämligen gått i den riktningen, att uppfodningen och for— säljningen av avelstjurar nästan helt och hållet kommit att ligga i händerna på avelscentergårdarna. Anledningen därtill är skärpta for— dringar på dylika ävensom köparnas — tjurföreningarnas — större krav på tjurarnas beskaffenhet. For svinaveln har år 1925 varit ett ovanligt gott år. Genom den i södra delarna av landet härjande mul— och klövsjukan hindrades införsel av smågrisar i samma utsträckning som förut. Därigenom höllos priserna på dessa uppe och lockade till ökad produktion. För de jordbrukare, som utnyttjat dessa gynnsamma konjunkturer, har däct ekonomiska utbytet blivit mycket gott. Betraffande farskotseln är ingenting annat att anteckna, än at: den iAravelsstation för lantrasens tillvaratagande, som u»der åäret upprättats inom Jorns socken, enligt statens konsulent i fårskötsel, Nils Insulander, har ett mycket gott grundmaterial att bygga på. Där förekommande får hora nämligen till de bästa i sitt slag inom landet. Lanstradgardsmastare J. L. Jonssons tjänsteberättelse för år 1925. Härmed får jag vördsamt avgiva berättelse över min verksam— het som länsträdgårdsmästare i länets södra distrikt för år 1925. Enligt av trädgårdsnämnden fastställd resplan har tjänstgörings— området omfattat, Umeå stad och socknarna: Umeå, Holmsund, Hör—
