Sida 29 [29]
29
i kontrollbokforing vid en ladugardsskoterskekurs i Brännland. Rat—
taren har i tjänsten besökt 327 gårdar och därvid, förutom med järn—
väg, färdats 295,5 mil.
Nedanstående översikt utgör ett sammandrag av rättarens tjänst—
göringsrapporter.
Undervisande och handledande verksamhet ............ 126 dagar
Nyodlingsplaner (uppgijort nya o. avsynat forut uppgjorda) 37 ,,
Fältförsök (tillvägning för, utläggning och skörd av för— '
gökeni . .. — — l e e e ce se 27000
Rese— och helgdagat +i + + + + + *+* kkk k 9 ;
Hemarbete med egnahemsritningar 38. .
Hemarbete med övriga ritningar och nyodlingsplaner .... 54 _ ,,
Semestet . . ...‘ .. e e e e e e s L 15 ,,
Summa 306 dagar
Försök för bekämpande av ogräs och potatissjuka.
Sommaren 1925 ha inom Umeådistriktet för bekämpande av
ogräs utförts sammanlagt 7 försök, nämligen 3 försök med besprut—
ning med giftiga vätskor, 3 bestoftningsförsök och ett bearbetnings—
försök, och får här lämnas en redogörelse för försöken.
1) Besprutningsförsök.
Försöksvärdar för dessa försök voro Oskar Bäckström, Bole,
Nils Eriksson, Böle, och E. Holmgren, Flurkmark. Ä alla försöken
utgjorde våtarv (vattentagg) det huvudsakliga ogräset. På försöket i
Flurkmark förekom även dån. Besprutningen utfordes med 34 pro—
centig svavelsyrelösning. Före besprutningen täckte ogräsen marken
med en ganska tät matta, ur vilken brodden stack upp. Vid besprut—
ningen var sädesbrodden omkring 8 cm. Verkan av besprutningen
blev synnerligen god. Ogräset vissnade fullständigt, men brodden
stod oskadad. Säden, som utgjordes av blandsäd, blev avgjort bättre
på de besprutade rutorna än på det övriga fältet, där besprutning
ej utförts. Den skördades fullt mogen, men provvägning företogs ej.
2) Bestoftningsförsök.
Tre försök av detta slag blevo anlagda. Försöksvärdar för tvenne
av dessa voro även här Oskar Bäckström, Böle, och E. Holmgren,
Flurkmark. Försöken utfördes på samma fält som besprutningsfor—
söken och i närheten av dessa. Ogräsen utgjordes även här huvud—
sakligen av våtarv. Bestoftningen företogs som sig bör i torrväder
och utfördes samma dag som besprutningen. Bestoftningen utfördes
med kalkkväve till en mängd av 100 kg. per hektar. Aven bestoft—
ningen verkade starkt ograsdodande. Ehuru nedsatt kunde ogräset
likvär leva kvar på några små fläckar beroende på, att kalkkvävet icke
blev så alldeles jämt spritt. Hade fullkomligt jämn spridning av be—
stoftningsmedlet kunnat utföras, skulle bestoftningen ha haft lika god
ozräsdödande verkan som besprutningen. Då de bestoftade rutorna
utvecklade sig säden snarare ännu kraftigare än på de besprutade.
Den utgjordes även här av blandsäd och blev fullt mogen, men prov—
vägning företogs ej.
Det tredje bestoftningsforsoket blev anlagt hos K. P. Karls—
son, Grubbe. Ogräset utgjordes även här av våtarv och dessutom,
fast i mindre mängd, åkerspergel. Bestoftningen utfordes med 180
kg. kalkkväve per hektar, men företogs i regnigt väder, och här viss—
nade först såväl ogräset som havrebrodden. Säden kunde likväl så