Page 38 [38]
ES
ont köasn MR sten RADDA ana bertp RADAR in rant PR on
mMerarsages arvatt makarna un alvar, arbete, fit
och omtanka voro varandra jämnbördiga.
Under de sista levnadsåren svek den ihärdige af¬
färsmannens hälsa och måste såväl hustrun som 30¬
nen, Ludvig Edward, träda till hjälp. Men när Jöns
Ringborg dog — uti januari 1842 — var det också
slut med hustrun ock följde hom honom efter uti
augusti samma år.
Som jag på den tiden var på fjärde året, har jag
ingenting att förtälja för egen del. Av honom har
jag inte heller den ringaste hågkomst. Men att hon
en gång gick bredvid min mor på en väg, ledande
mig vid handen ar jag saker på OC står em
ringen också för mig otydlig som en förbiglidande
skugga, värmer och gläder den än i dag. I detta
hermivistades min mör från 18260 till:1837, da non
gifte NI OCK. var regementet an — efter vara
dagars sätt att se — över måttan strängt, danade
det stärka, rätträdiga karaktärer.
Vad till den tidens bildning hörde — franska
språket, teckning, målning, finbroderi, och plano¬
spelning vartill väl lades någon boklig kunskap
= fick hon lära Men: framför alt arbetsamliet,
ordningssinne, skick och sed. Nöjen saknades inte
heller, men brukade hon berätta hurusom hon ofta
nog efter hemkomsten från en bal ögonblickligen
ömsade kläder för att knada tilen deg, eller utföra
annat storstök.
Till hennes åligganden hörde även att som högst
betrodd, utan biträde, från visthusboden upphämta
ur den iskalla saltlaken något av de numrerade kött¬