Sida 32 [32]
OCR
sinta hustru. Följd också av djupt beklagande och tacksamt minne för vad han en gång varit. Min mor gick hans olycka djupt till sinnes. ok År 1847 lades grunden till skeppsdockan på Gamla Varvet, till vilkens byggande handels- och sjöfartsfonden lärer lämnat ett lån på 30,000 riksdaler ouppsägbart så länge skeppsdockan existerade. I sin helhet säges den ha köstat 84,120 riksdaler, vartill statsverket lämnade ytterligare 33,000 liknande mynt. Omkostnaderna tyckas således varit betryggade, och törs jag inte närmare yttra mig om vilken del min far hade uti det storartade byggnadsföretagets uppkomst och genomförande. Men nog minnes jag hur den stort tilltagna köksträdgården, med tillhörande Sparrissängar, grönsaksland och bärbuskar raserades för att giva den rum. Och ännu ser jag för mig hur den smidiga blåleran hämtades upp ur jordens innandömen, liksom hur det muntert bullersamma, av sång ackompanjerade, pålningsarbetet skred framåt. Tiden och stunden för dockans invigning vet jag lika litet, som hur den tillgick. Men att det sköts med kanoner och att tal höllos och skålar druckos vid en större herrmiddag i föräldrahemmet dagen till ära, minns jag... Om också mindre tydligt än att husets presentabla barn fingo komma in och hälsa vid desserten och stanna så pass länge, att de hunno beskåda något rent förunderligt — kroka
