Page 29 [29]
OCR
FRÅN FLYDDA TIDER 27 gingo i motsatt riktning mot mina, tog det snart nog vägen inåt skogen och försvann. Att det varit en ulv bestyrkte spåren. Från min spädare barndom erinrar jag mig desslikes ett oförmodat besök, som vållade ej så litet bryderi. Min mor hade legat vid Medevi brunn under sommaren, och som hon ägde såväl ett behagligt yttre som begåvning och medfödd värdighet i sättet, hade greve Henning Hamilton med grevinna sökt hennes sällskap... Kanske också vid avskedet yttrat några av dessa oftast meningslösa ord om att fortsätta bekantskapen. Uti dåtida borgerliga hus intogs middagen tidigt nog och minnes jag fullväl, att förrätten var inmundigad och soppskålen på bordet, när tvenne visitkort med grevekrona stuckos in genom dörren, jämte underrättelsen att ekipaget med de oväntade gästerna stod för dörren. Någon annan entré till förmaket än genom matsalen kunde ej komma i fraga, och dock var vart hem battrednrett an de festas ... Då till dags kom man nämligen så gott som alltid direkt från förstugan in i rummen, då hos oss däremot på lantligt vis — en taktäckt förstugukvist med grönmålade bänkar först mötte, varefter från förstugan åt vänster en tambur ledde till sängkammaren och en rätt fram till matsalen. Inte nog därmed fanns också åt höger, där köket låg, en sluten passage, där en lucka i väggen, vettande åt ett rymligt skänkrum, för glas och porslin underlättade transporten mellan spisel och matbord, I en blink kom nu soppskålen in i skänkrum
