FRÅN FLYDDA TIDER 27
gingo i motsatt riktning mot mina, tog det snart
nog vägen inåt skogen och försvann. Att det va¬
rit en ulv bestyrkte spåren.
Från min spädare barndom erinrar jag mig dess¬
likes ett oförmodat besök, som vållade ej så litet
bryderi. Min mor hade legat vid Medevi brunn
under sommaren, och som hon ägde såväl ett be¬
hagligt yttre som begåvning och medfödd värdig¬
het i sättet, hade greve Henning Hamilton med gre¬
vinna sökt hennes sällskap... Kanske också vid
avskedet yttrat några av dessa oftast meningslösa
ord om att fortsätta bekantskapen.
Uti dåtida borgerliga hus intogs middagen tidigt
nog och minnes jag fullväl, att förrätten var in¬
mundigad och soppskålen på bordet, när tvenne vi¬
sitkort med grevekrona stuckos in genom dörren,
jämte underrättelsen att ekipaget med de ovänta¬
de gästerna stod för dörren. Någon annan entré
till förmaket än genom matsalen kunde ej komma
i fraga, och dock var vart hem battrednrett an de
festas ... Då till dags kom man nämligen så gott
som alltid direkt från förstugan in i rummen, då
hos oss däremot på lantligt vis — en taktäckt för¬
stugukvist med grönmålade bänkar först mötte,
varefter från förstugan åt vänster en tambur ledde
till sängkammaren och en rätt fram till matsalen.
Inte nog därmed fanns också åt höger, där köket
låg, en sluten passage, där en lucka i väggen, vet¬
tande åt ett rymligt skänkrum, för glas och pors¬
lin underlättade transporten mellan spisel och mat¬
bord, I en blink kom nu soppskålen in i skänkrum¬