Page 28 [28]
OCR
en alldeles förträfflig effekt. Ansiktet ar likt, men den sköna örnblicken felas. Arbetet är emellertid vackert och gör ära åt den store mannens minne, liksom åt det samhälle som bättre än andra förstått värdera hans stora förtjänster om fäderneslandet.» kk Till mina tidigare hågkomster hör ävenledes en slädfärd till herrgården Landsjö i skogstrakt utanför »Wäster tull». Dock är det hemfärden i snöljuset ensamt, erinringen gäller. Varmt inbäddad mellan föräldrarna som jag setat väcktes jag av att min far, som ägde en väldig stämma, hojtade, sjöng — eller rättare vrålade — som en besatt. Inte hjälpte det heller att mamma, som var musikaliskt bildad, bad och tiggde honom för allt i världen hålla sig tyst. Han bara tog Talt värre "Sämgane var han nu minst av allt och ingen under att vargparet, som lärer förföljt släden, skyndsamt tog till flykten. En hel del år senare, då jag var både hustru och mor och helt allena vandrade framat em snöoig landsväg på Dalsland, kom jag halvt ovetande åter i varganärhet. Visst kastade jag misstänksamma blickar på djuret, som tassade innanför gärdesgården, på andra sidan vägen och sökte trösta mig med, att det kunde, vara en. hund: rOck- nog pas skyndade jag stegen, för att komma närmare människoboningar, men rädd var jag egentligen inte... Som rovdjurets önskningar emellertid synbarligen
