samma djur, at göra andra menniskor
skada, el. ock hbjelpa sig sjelfva och
andra. Mo tille le tat lådde, denne
fogelen betjenar jag mig utaf til häxeri.
Swalab tillen tokko rajab, jag skickar
dit en hvit räf [fjällräf], som skal görat».
Förmodligen lånadt från finska tila »>till¬
stånd».
» Vakkre folk> 100.
Onde folk» 101.
”Sorte og heslige folk» 100.
»Blinde folk» 100.
Namnfisken s (Nemogvelle, -guelle, -guli
etc., återger ett sydlapskt nimme »namn>,
guöle »fisk>) 16, 35, 58 f., 62 (XXVTI),
65, 72, 94. Öfversättningen »roffisk» 35,
65 är omöjlig.
De dödas andar, se nedan sid. 118.
I allmänhet 65, 66, 94 ff., 108.
Offerställen ; deras läge 42; ha tre portar
(2?) 10; vid samma offerställe offras:till
flera gudar 23. ic
Offeraltare 23, 36, 38, 42, 77, 79, 80, 94,
95, 96.
Sten vid offeraltaret 38, 17.
Tecken> och trädstubbar sättas upp vid
offeraltaret 23, 25, 36, 37, 38, 94, 95, 96.
Offerdjur; svarta 97; hvita 23, 32, 56, 80;
rentjurar 23; renoxar 33, 91 (14 ren¬
oxar på en gång), 94, 95; hästar 11,
30,.00, 09, di; Märrar OL; Oxar 94, 95;
KOTA LEK VI TOR -VOJ KAVAT. 903 Jar BL
96; lam 96; getter 37, 96; killingar 96;
grisar 96; hundar 11; kattor 11, 69, 96;
höns 11; tuppar 69, 96 f.;; 97; de delar
af djur, som offras 25, 95; ben och fett
38; fiskens inälfvor och fjäll 16.
Blod strykes på offret och tecknen» 23
25, 33, 36, 87, 94, 95, 96, 108.
Matoffer 21, 317,18.
Utgjuttingsoger 28, 217; 84, 81, 172, 18,
96.
Bränvinsoftras "23; 24, 25; 27,34, 96:
» Väderskott> offras 23 (= hexkvast?).
Pars pro toto vid offer 25, 36, 39, 95 f.
Intet ben får brytas 95.
Sätt att offra 25, 36, 59, 72, 95 f.; på
olika sätt åt olika gudar 96.
i vissa fall 96, 97.
En del af offret nedgräfves 101; Da¬
mengare 101 (Damen- kunde misstän¬
kas vara korrumperadt ur Duonen-, som
vore en gen. sing. af det nuv. sydlap¬
ska duone »djäfvulen», finmarkslapska
duodna »stackare», hvilket etymologiskt
torde böra sammanhänga med finska
tuon? »dödsgud, död>!1; gare »fat»>). Öf¬
ver det nedgräfda offret sättes en björk¬
stubbe, som kallas Liot-mora 103, 107,
108 eller Werro-mora 100, 107 (Liot¬
är korrumperadt för Luot-, jfr E. A.
TUNKELO och E. N. SEtALA i Finn.-Ugr.
Forsch. I. 186—189; muorra >träd>;
verro »skatt>, fordom »offer»; åtmin¬
stone formen »Liot-mora» bör vara af
nordlig upprinnelse). Kildemour 100
(Kilde- torde sammanhänga med gield¬
det, gelddet »spänna en båge eller
bössa»).
Man springer kring den blodbestrukna
trädstubben under sång 25.
Offermåltid 25, 36, 82, 95¬
Samma lapp offrar till flera gudar 23.
Både nåider och vanliga lappar offra 95.
Kvinnor få ej offra personligen 36.
Offer på våren 56, hösten 94, 95, jul¬
morgonen 13.
Rituella skålar 23, 26, 34, 57; drickas ur
HOP 208
Tillbedjan och lofsjungande 59, 72, 73,
108.
Gudabilder 36, 42.
Ceremonier vid och efter björnjakt 22,
30,00;
Björnbegrafning 109.
Medel att göra sig modig på björnjakten
och afvärja skada af björnar 22.
Föreställningar om aflelsen 3, 12, 13, 23,
26,-18211:88 AW40,:86, BILTLIE, PRIS
CETTNS
Det blifvande barnets kön utransakas 67,
108; offer för att få söner 738; Juksakka
ger gossebarn 23, 88, 102, Uksakka gör
det 34, 40, 57, 78, 102; medelfatt få
veta, om man snart får barn 12.
Bruk vid barnsbörden 72 (ved klyfves sym¬
boliskt); 88; 96;
LING känna eljest blott Sidenius” uppgifter,
möjligen stammar direkt från folket.