Page 168 [168]
OCR
AS FRAS »Den ondes ängel»); Perkel (Perckel, Parkal) 67, 68, 69 (= djäfvulen); Verto (Veerto, Veertos) 2, 10, 14; ett obekant ord; förpakta själen till Satan 109. Satans änglar 106, 107; Uljan 108. Satans hund 106. Helvetet, Fudnos-aimo 101. Såätvo 2,9, 10, 67; 105; 1073 nåidens medel att göra sin nästa skada med 14; Arb-Saiwo (= »Arf-S.»>) 99; heliga sj 16," 108; heliga fjäll 108; berg ; Kyrka i Saivo 99 (Akken = Bs Saivos(? ) portar 10. Saivos kärnor 9. Tuppar gala i Saivo 9. Hundar skälla i ett fjäll 51. I sydligare trakter, förmodligen fr. o. m. Sorsele, säkert fr. o. m. Stensele—Tärna mot söder, sammanslås under namnet saivo två ting, som längre i norr hållas isär, nämligen dels de wunderjordiska (Arjeplog kitnihah; Lule lappmark katnihah; Norska Finmarken enligt LEEM ganish »et Bierge-Trold», enligt Frus gänis, plur. gänicak eller genis, genicak »Ekko; 'Trold, som bor i Fjeldvegge»; jfr äfven QVIGSTAD, Kildeskrifter, s. 46), dels de heliga sjöar, vid hvilka man måste akta sig för buller, för ohöfviskt tal, för ätt nämna ordet fisk 0. 5. Vv, om man ville lyckas vid fisket (Lule och Torne lappmarker saiva; Norska Finmarken enligt Frus sawva »ferskt Vand, Ferskvandsindso; Indso, som man tror har dobbelt Bund», äfven med metates savje; rysklapska med vokalbortfall sajv, savj, sovj »sydväst», efter någon större insjö [Enare träsk ?, Imandra?], som legat sydväst om de ryska lapparnas område; lånadt till ”Tornefinska dialekter i formen saivo, liksom vuotna »fjord> blifvit fi. vuono, etc.). Både den sydligare ordformen med -0o och den nordligare med -a (ur en palatal vokal) härstamma från den urnordiska motsvarigheten till vårt ord sjö (jfr här särskildt Frirzner, Historisk Tidsskrift IV 215). En nordligare motsvarighet till det sydlapska saivo är Passevare (Passevara, etc. = »Heligt fjäll, berg») XXVI,15 f., 36,89, 65, 66, 67, 68; 90;191;108, 105; jfr Passe (= »Helig plats, offerställes) 14, 15, 16 och Bisse (sydlapska; = Passe) 2j9 f., 14. Satrvolmair (Saivoolmai, S: rifolmai, Sairoolmai, Saimolmai, Saivogossarne etc.; =>»Saivomannen>) XX VI, 2,10,14,34, Ad 58, 67; 71, 72,73, 105; ärfvas, köpas eller förvärfvas genom : egen flit 34, 58. Nordlig ordform Passevarecolmai (Passevaraolmaif -Olmaj etc. = »Det heliga fjällets man») 24, 34, 38, 39, 44, 61, 62 (XXV), 64, 66, 67, 68, 71; 83, 90, '91, "08; ärfvas, köpas etc. 24, 34; tillbedjas 24, 83; få offer 38, 83, 84. Passe- Ölmai (= »Den heliga platsens, offerställets man») 105. Fjällmännen 83. fickan») X XVI, 34, 44, 58, 67, 73. Nordlig ordform Passevar eneida (Passevaraneida, -neide' ete.) 24, 34, 44, 61, 62, 71, 90, 91; 92, 983; ärfvås, köpas etc. 834; få offer och tillbedjan 83. Fjällkvinnorna 83. SIGVARD KILDAL skiljer, ss. 455, 458, mellan Passevara Neide, »Fjeldgudinder», och Saive Neide »Vandqvinden», med den nordligare betydelsen af den första sammansättningsleden; denna Saive Neide tyckes vara ett själfständigt tillägg af honom. etc; == »Saivofisken») XVI, 2, 10,14; 35, 58, 65, 67, 105. Guelle (== »Fisken») XNXV, 102. Guarms (säkerligen korrumperadt af gärmat = »Ormen>) 102. Nordlig ordform Passevareguole (Passevaragvelle, -guelle, -guulli, -guli etc.) 16, 24, 26,40, 44, 62 (XXVI), 66, 67, .85,: '90;- 91, 98, -98: I Lodegvelle (= »Fågelfisken») 39, 66. »Saivofågeln») 2, 15, 35, 58, 67, 102, 105. Laiade (=lodde »Fågeln>), LodeXXV, 103. Meros- Laidde t (jfr? LINDAHL & ÖHRLING Mmerostallet >hålla före, gissar) 103. Sojelk(=>>Den bevingade») 103, 105. Nordlig ordform Passevarelodde (Passevaralodde, -Loide etc.) 24, 26, 44, 62, 63, 67, 84, 90, 91, 98. Vurneslodde (Vurnesladde, Wuwuorneslaidde, Hurneslodde etc. ; jfr LINDAHL & ÖHRLING wuorojn, wuorojnjes, Malå arenjis »rofdjur>) XXVI, 40,62, 66, 67, 71, 91, 98, 108. rentjuren») 35, 58, 67, 105. Nordlig ordform i första sammansättningsleden Passevaresarva (Passevarasarva, =serva..ete.) 24, 26, 39, 44, 62, 66, 67, 85, 90, 91,92, 98; case etc. = »Saivovatten») 34, 58. 78, 105. Nordlig ordform Passevaretjatse (Passe vare kiase) 92. sydlapska saivo och det finmarkslapska gadse »folk, husfolk») 101, 102, 107. Noidegadse (= »Trollkarlens folk») 101,...107, .108. "GG adse (Norska Finmarken »folk, husfolk>) 2, (10; 14), 101. Jfr äfven Tonto ofvan s. 115. Zidse 108 (= »småfågel»). s. 474: »Tille kallades något visst djur, såsom til ex. en varg, björn, korp eller något annat, hvaraf Lapparne berättas hafva kunnat betjena sig, genom svartkonst och någon hemlig bekantskap med
