Page 168 [168]
AS
FRAS
»Den ondes ängel»); Perkel (Perckel,
Parkal) 67, 68, 69 (= djäfvulen); Verto
(Veerto, Veertos) 2, 10, 14; ett obekant
ord; förpakta själen till Satan 109.
Satans änglar 106, 107; Uljan 108.
Satans hund 106.
Helvetet, Fudnos-aimo 101.
Såätvo 2,9, 10, 67; 105; 1073 nåidens
medel att göra sin nästa skada med 14;
Arb-Saiwo (= »Arf-S.»>) 99; heliga sj
16," 108; heliga fjäll 108; berg ;
Kyrka i Saivo 99 (Akken = Bs Saivos(? )
portar 10. Saivos kärnor 9. Tuppar gala
i Saivo 9. Hundar skälla i ett fjäll 51.
I sydligare trakter, förmodligen fr. o. m.
Sorsele, säkert fr. o. m. Stensele—Tärna
mot söder, sammanslås under namnet
saivo två ting, som längre i norr hållas
isär, nämligen dels de wunderjordiska
(Arjeplog kitnihah; Lule lappmark kat¬
nihah; Norska Finmarken enligt LEEM
ganish »et Bierge-Trold», enligt Frus
gänis, plur. gänicak eller genis, genicak
»Ekko; 'Trold, som bor i Fjeldvegge»;
jfr äfven QVIGSTAD, Kildeskrifter, s. 46),
dels de heliga sjöar, vid hvilka man
måste akta sig för buller, för ohöfviskt
tal, för ätt nämna ordet fisk 0. 5. Vv,
om man ville lyckas vid fisket (Lule
och Torne lappmarker saiva; Norska
Finmarken enligt Frus sawva »ferskt
Vand, Ferskvandsindso; Indso, som man
tror har dobbelt Bund», äfven med
metates savje; rysklapska med vokal¬
bortfall sajv, savj, sovj »sydväst», efter
någon större insjö [Enare träsk ?, Iman¬
dra?], som legat sydväst om de ryska
lapparnas område; lånadt till ”Torne¬
finska dialekter i formen saivo, liksom
vuotna »fjord> blifvit fi. vuono, etc.).
Både den sydligare ordformen med -0o
och den nordligare med -a (ur en pa¬
latal vokal) härstamma från den ur¬
nordiska motsvarigheten till vårt ord sjö
(jfr här särskildt Frirzner, Historisk
Tidsskrift IV 215). En nordligare mot¬
svarighet till det sydlapska saivo är
Passevare (Passevara, etc. = »Heligt
fjäll, berg») XXVI,15 f., 36,89, 65, 66, 67,
68; 90;191;108, 105; jfr Passe (= »Helig
plats, offerställes) 14, 15, 16 och Bisse
(sydlapska; = Passe) 2j9 f., 14.
Satrvolmair (Saivoolmai, S: rifolmai, Sairo¬
olmai, Saimolmai, Saivogossarne etc.;
=>»Saivomannen>) XX VI, 2,10,14,34, Ad
58, 67; 71, 72,73, 105; ärfvas, köpas eller
förvärfvas genom : egen flit 34, 58. Nord¬
lig ordform Passevarecolmai (Passe¬
varaolmaif -Olmaj etc. = »Det heliga
fjällets man») 24, 34, 38, 39, 44, 61, 62
(XXV), 64, 66, 67, 68, 71; 83, 90, '91, "08;
ärfvas, köpas etc. 24, 34; tillbedjas 24, 83;
få offer 38, 83, 84. Passe- Ölmai (=
»Den heliga platsens, offerställets man»)
105. Fjällmännen 83.
fickan») X XVI, 34, 44, 58, 67, 73. Nordlig
ordform Passevar eneida (Passevara¬
neida, -neide' ete.) 24, 34, 44, 61, 62, 71,
90, 91; 92, 983; ärfvås, köpas etc. 834; få
offer och tillbedjan 83. Fjällkvinnorna
83. SIGVARD KILDAL skiljer, ss. 455, 458,
mellan Passevara Neide, »Fjeldgudinder»,
och Saive Neide »Vandqvinden», med
den nordligare betydelsen af den första
sammansättningsleden; denna Saive Neide
tyckes vara ett själfständigt tillägg af
honom.
etc; == »Saivofisken») XVI, 2, 10,14;
35, 58, 65, 67, 105. Guelle (== »Fisken»)
XNXV, 102. Guarms (säkerligen kor¬
rumperadt af gärmat = »Ormen>) 102.
Nordlig ordform Passevareguole
(Passevaragvelle, -guelle, -guulli, -guli
etc.) 16, 24, 26,40, 44, 62 (XXVI), 66,
67, .85,: '90;- 91, 98, -98: I Lodegvelle
(= »Fågelfisken») 39, 66.
»Saivofågeln») 2, 15, 35, 58, 67, 102, 105.
Laiade (=lodde »Fågeln>), LodeXXV,
103. Meros- Laidde t (jfr? LINDAHL &
ÖHRLING Mmerostallet >hålla före, gissar)
103. Sojelk(=>>Den bevingade») 103, 105.
Nordlig ordform Passevarelodde
(Passevaralodde, -Loide etc.) 24, 26, 44,
62, 63, 67, 84, 90, 91, 98.
Vurneslodde (Vurnesladde, Wuwuornes¬
laidde, Hurneslodde etc. ; jfr LINDAHL &
ÖHRLING wuorojn, wuorojnjes, Malå
arenjis »rofdjur>) XXVI, 40,62, 66, 67,
71, 91, 98, 108.
rentjuren») 35, 58, 67, 105. Nordlig
ordform i första sammansättningsleden
Passevaresarva (Passevarasarva,
=serva..ete.) 24, 26, 39, 44, 62, 66, 67,
85, 90, 91,92, 98;
case etc. = »Saivovatten») 34, 58. 78,
105. Nordlig ordform Passevaretjatse
(Passe vare kiase) 92.
sydlapska saivo och det finmarkslapska
gadse »folk, husfolk») 101, 102, 107.
Noidegadse (= »Trollkarlens folk»)
101,...107, .108. "GG adse (Norska Fin¬
marken »folk, husfolk>) 2, (10; 14), 101.
Jfr äfven Tonto ofvan s. 115. Zidse
108 (= »småfågel»).
s. 474: »Tille kallades något visst djur,
såsom til ex. en varg, björn, korp eller
något annat, hvaraf Lapparne berättas
hafva kunnat betjena sig, genom svart¬
konst och någon hemlig bekantskap med